Bron – första avsnittet av en följetong mellan KIRUB och YDK

2014-02-26 / Svensk Kirurgi / Volym 72 / Nr 1 / 2014

Satsningen på Internationella Året 2013–2014 från moderföreningen har satt en rad avtryck redan under första året. KIRUB blev först ut med att utse en internationell sekreterare och har börjat utveckla sina kontakter, vad det gäller utbildningsfrågor, utanför Sveriges gränser. Vid ett möte med Yngre Danska Kirurger blev det klart för KIRUB a kirurgutbildningen ser helt annorlunda ut på andra sidan Öresund.

ELIN ERICSSON
elin_ericsson78@hotmail.com
Int. sekr KIRUB

OSKAR HEMMINGSSON
oskar.hemmingsson@surgery.umu.se
Yngre representant SKF

EBBA KIHLSTEDT
ordforande@kirub.se
Ordförande KIRUB

I december 2013 när stormen Sven fortfarande plågade våra länder, lyckades tre representanter för KIRUB trotsa ovädret och tog sig över till Köpenhamn för ett möte med Yngre Danske Kirurger, YDK. Vi mottogs av ordförande Emma Possfelt-Möller, vice ordförande Line Tengberg och kassör Andreas Nordholm-Carstensen. Mötet hölls hemma hos Line och inleddes danskt med smörrebröd. Syftet med mötet var att lära av varandra och se över möjligheter till samarbete. KIRUB var den första av delföreningarna i Svensk Kirurgisk Förening att utse en internationell sekreterare, och detta möte var ytterligare en frukt av ambitionen att öka våra internationella kontakter.

Stora skillnader i utbildningen

YDK började med att presentera sin utbildning. Efter sex års grundutbildning har man i Danmark max fyra år på sig att få en huvududdannelse, HU, vilket motsvarar ST. Dessa fyra år inleds med ett års klinisk basis uddannelse, KBU, för att erhålla legitimation. Därefter skall man göra ett introduktionsår, ”intro”, för att kunna söka HU. För blivande kirurger ska intron vara inriktad på gastro-intestinal kirurgi. Antagningen till introduktionsåret sker centralt och det finns er intro-platser än HU- platser. Man förväntas efter introduktionsåret i gastrointestinal kirurgi självständigt utföra chirurgia minor, laparotomi, bukförslutning samt laparoskopisk bukaccess. Man ska själv kunna börja med lättare appendektomier, under handledning utföra laparoskopisk kolecystektomi,och ljumskbråcksplastikadmodumLichtenstein, kunna utföra basal gastroskopi och sigmoideoskopi, samt fungera som husjour. Dessa mål ska uppfyllas trots att tjänsten innehåller 50 procent jourtjänstgöring och en veckoarbetstid på 37 timmar. Hur är det möjligt?

Den stora skillnaden jämfört med Sverige är att jourtjänstöring innebär operativ träning. Samtliga patienter är bedömda av en legevakt innan de kommer till akuten, och där trä ar de först en KBU-läkare. Vidare sorteras patienterna annorlunda på akuten; commotio och sårskador sköts exempelvis av ortopeder, medan traumapatienter sköts av anestesiläkarna så länge de inte behöver opereras. Våra värdar såg mäkta förvånade ut när vi berättade om patientfallen en kirurgjour i Sverige träffar, och de undrade hur vi kunde slösa så med den resurs som den kirurgiska kompetensen är! Det framkom dock att danskarna för att nå upp till de högt ställda målen utförde en del obetalt ”frivilligarbete”, det vill säga ägnade ”ledig tid” till att lära sig operera. En fördel med introduktionsåret är möjligheten att tidigt få prova sin kirurgiska förmåga och att få veta om man lämpar sig bättre för andra områden än kirurgi.

Betyg på operationsfärdigheten

Under introduktionsåret bokför läkaren sina ingrepp i en loggbok. I slutet av året utvärderas läkaren under aktuella ingrepp, vilket sedan ligger till grund för bedömningen vid ansökan om HU. Flera handledare sätter betyg för varje ingrepp i skalan under/ medel/över normal nivå. Betyg ”över” eller ”under” följs av en motivering som kan röra både den enskilda läkaren och utbildningen, till exempel ”vi har haft för få ljumskbråck för att nå normal nivå”. Konkurrensen om HU är stor och att man bör ha publicerat ett par artiklar samt gärna vara registrerad som doktorand för att få en tjänst.

Stressande tidsgräns

Misslyckas en läkare att få en HU inom tre år efter introduktionsåret, utestängs vederbörande från specia- listutbildning i Danmark.

Denna tidsgräns leder till stress och tvingar läkare som inte fått HU
inom fyra år att söka sig utomlands för att bli specialister. Skälet till fyraårsregeln var att minska en tidigare vanligen lång vikarieringstid före HU-anställning, ett mål som således uppnåtts med råge.

Fem års specialistutbildning

HU söks centralt i tre regioner, och varje sökande intervjuas av en panel bestående av minst 15 personer! Varje sökande får ett betyg och den som får högst poäng får välja sjukhus först. HU innebär fem års kirurgisk träning med placering på minst två sjukhus, varav ett ska vara ”hemsjukhus”. Det innebär att alla, även HU på riget, arbetar på både stora och små sjukhus under HU. Även i Danmark innefattar specialistutbildningen många kurser. Allmänkirurgi innefattar ”gastrokirurgi” och bröstkirurgi, ”mammae”. Tyreoidea sköts av öronläkare. Efter cirka två år förväntas man kunna vara bakjour åt husjouren, med en överläkarjour i bakgrunden. Våra danska kollegor förundrades över att många i Sverige räds att gå bakjour och undrade vad man egentligen inte klarar av efter två års ST. Något som förklaras av att danskarna har ett extra joursteg, och att vår bakjour motsvarar deras överläkarjour. En annan stor skillnad är Danmarks mindre yta, med korta avstånd, som gör att patienterna direkt kan transporteras till sjukhus med rätt kompetensnivå. Korta avstånd förenklar också centralisering av exempelvis svåra trauman, komplikationer efter gastric bypass etc.

KIRUB reste över Öresund för att lära mer om den danska kirurgutbildningen. Foto Jan Kofod Winther.

Granskning av utbildningen

Den danska motsvarigheten till SPUR granskar HU-tjänsterna regelbundet. HU-läkare kan också kontakta granskarna för en inspektion om man upplever att utbildningen inte fungerar. Granskarna har mandat att underkänna HU, varvid sjukhuset inte får fortsätta att utbilda läkare. En misskött utbildning innebär följaktligen ett hot mot klinikens existens. Konsekvensen av en stoppad HU på en viss klinik medför att den enskilda läkaren, som alltså är anställd regionalt, kan fortsätta sin utbildning vid ett närliggande sjukhus. Vi konstaterade att den svenska SPUR- granskningen ser mer till morötter än piskor. Vidare diskuterades möjligheten för en dansk kirurg under HU att närvara under en svensk SPUR- inspektion, för att med danska ögon granska vår ST-utbildning. Mer om hur utbildningen i Danmark ser ut kan du läsa i artikeln ”Dansk kirurgisk uddannelse”, Svensk kirurgi nr 3/2013, skriven av föregående ord- förande i YDK, Nis Hallundbaek Schlesinger.

Giv skalpellen videre

KIRUB har lanserat kampanjen ”Ge kniven vidare” efter inspiration från Danmarks yngre kirurger och gynekologer. Camilla Mantorp från Foreningen af yngre gynaekologer og obstetriker, FYGO, anslöt därför till mötet. Det visade sig att kampanjen startades av YDK redan 2008 och att KIRUB tog intryck av FYGOs kampanj ”Giv skalpellen videre” 2011. Orsaken till kampanjerna var ett lågt intresse för att utbilda sig till kirurg, respektive de förändrade förutsättningarna som tillkom med den då nya fyraårsregeln. Syftet var att uppmana till en kultur med förbättrad handledning och struktur på utbildningen. Kampanjen utvärderades aldrig i Danmark, men målet att få er intresserade av kirurgi uppnåddes och i nuläget är det tre sökande per HU-tjänst i kirurgi. Camilla från FYGO berättade om en uppskattad tävling där gyn-klinikerna fick registrera och rapportera hur stor andel av operationerna som utfördes helt eller delvis av HU-läkare. Alla gyn-kliniker utom två deltog och projektet väckte en positiv tävlingsinstinkt på många ställen, något både KIRUB och YDK tyckte lät spännande. KIRUB presenterade den svenska versionen ”ge kniven vidare”, och både FYGO och YDK var intresserade av att ta efter våra tillhörande checklistor.

Det lutar åt att cirkeln sluts – att både FYGO och YDK startar om kampanjen i Danmark, efter inspi- ration från den svenska vidareut- vecklingen. Detta är ett mycket fint exempel på nyttan av internationellt samarbete!

Fortsatt kontakt

Mötet avslutades på restaurang Höst, där vi KIRUB-delegater bjöds på en gourmetmiddag. Att vi var på internationell och exotisk mark blev uppenbart av snackset som inledde festmåltiden – det liknade räkchips, men visade sig vara kryddad friterad fläsksvål! Alla var vi överens om att mötet varit givande och att båda parter har glädje av fortsatt samarbete.

Möte med YDK. Från vä Ebba Kihlstedt, KIRUB, Camilla Mantorp, FYGO, vice ordförande Line Tengberg, YDK, kassör Andreas Nordholm-Carstensen, YDK, ordförande Emma Possfelt-Möller YDK och Oskar Hemmingsson, KIRUB.