Lägesrapport från Traumaregistret – SweTrau

2014-09-29 / Svensk Kirurgi / Volym 72 / Nr 3 / 2014

Många av våra kvalitetsregister vänder sig till en smal grupp kirurger. SweTrau är dock ett register som berör de allra flesta av oss då vi möter traumapatienter både som primär- och bakjour dygnet runt på våra akutmottagningar. För att få en bra bild av hela landets traumavård är det av stor vikt att täckningsgraden blir så hög som möjligt. Är din klinik ansluten?

OLOF BRATTSTRÖM
olof.brattstrom@karolinska.se
Stockholm

THOMAS TROENG
thomas.troeng@ltblekinge.se
Karlskrona

Traumaregistret SweTrau har nu varit igång närmare tre år, och snart har 13 000 trauma fall registrerats. Ungefär hälften av dessa har behandlats på regionsjukhus, hälften i länssjukvården. En majoritet av sjukhus som tar emot traumafall har anmält sig som deltagare men alla har inte kommit igång med rutinmässig registrering (figur 1).

Registreringsnivå varierar

Alla registrerade fall skadegraderas enligt AIS-NISS-systemet, ingen annan registrering har detta i Sverige. Varje sjukhus avgör hur omfattande deras registrering skall vara. Mini mum är att alla svåra skadefall, de med NISS>15, registreras. Skälet till denna gräns är att mortalitetrisken ökar tydligt vid detta värde. Många sjukhus registrerar alla skadefall, även de med lindrigare skador och kan därigenom få en bra bild över hela skadepanoramat, dess resursåtgång och resultat.

Genom att skadegraden finns registrerad kan man vid jämförelser mellan sjukhus jämföra lika-med-lika så att inte sjukhus med genom snittligt allvarligare fall bedöms orättvist.

Figur 1. Hitills har 12 697 fall registrerats i SweTrau juni 2011 – april 2014.

Figur 2. Fördelning av skadeorsaker bland lindrigare skadade med NISS<15 och bland allvarligare skadade med NISS>15.

Trafik och fall farligast

Fördelningen av skadeorsaker skiljer sig mellan lindrigare och allvarligare skador ( gur 2). Andelen fallolyckor är större bland skador med NISS>15 som i sin tur utgör ungefär en femte del av de registrerade.

Sjukdomsgrad/skadegrad är ofta den viktigaste riskfaktorn för sämre behandlingsresultat, så också för traumafall (figur 3). Det är påfallande hur stor andel som har olika grader av funktionshinder vid utskrivningen.

Registeraktiviteter

Varje termin genomförs nu användarmöten där resultat och utveckling av registret presenteras och diskuteras. Regelbundet ges också kurser för användare i hur registret och i hur AIS-klassifikationen används. Flera studier har påbörjats där olika skadetyper eller andra patientgrupper undersöks närmare.

I ett delprojekt efterundersöks patienter med telefonintervjuer och PROM-enkäter tre, sex och tolv månader efter vården. Därigenom kommer vi bättre kunna belysa även invaliditet och mentala följder av trauma.

Registrets styrgrupp medverkar både i den pågående nationella över synen av traumavården och i LÖF:s projekt för Säker traumavård.

Mer information finns på registrets hemsida www.swetrau.se eller från författarna.

Anmälan för nya användare

Nya användare anmäler namn, tjänsteställning, epostadress, klinik och landsting till:

Registercentrum Syd Karlskrona/ EyeNet
Ref: Svenska Traumaregistret, Blekingesjukhuset
371 85 Karlskrona
epost: eyenetsweden@ltblekinge.se så kommer snart inloggningsuppgifter.

Figur 3.Funktionsgrad vid utskrivning uppdelat på skadegrad.