Patientföreningar kräver danskt sjukvårdssystem – 70 dagar i onödig väntetid för cancerpatienter

2014-09-29 / Svensk Kirurgi / Volym 72 / Nr 3 / 2014

En svensk patient med diagnos ändtarmscancer får vänta i genomsnitt 70 dagar på att behandling ska komma igång. I Danmark är motsvarande siffra tio till max 30 dagar. – Det är fullständigt oacceptabelt när vi vet att orsaken till de långa väntetiderna i Sverige helt beror på vårdens organisation, säger förbundsordförandena Bo Karlsson och Birgitta Rehnby.

De företräder var sin intresseorganisation – ILCO Riks- förbundet för stomi- och reservoaropererade samt Mag- och tarmförbundet. Båda har tarmcancerpatienter bland sina medlemmar. I ett gemensamt arbete under våren har de gått hårt åt det svenska sjukvårdssystemets uppbyggnad.

Väntetider i cancervården

Bakgrunden är att Socialstyrelsen har gjort sin tredje rapport om väntetiderna. Enligt delrapporten ”Väntetider i cancervården – väntetider från remiss till behandling i cancervården” får patienter med tarmcancer vänta i medeltid 65–76 dagar från remissutfärdande till behandlingsstart. Det ska jämföras med Danmarks tio till max 30 dagar. Inom den tiden har patienten oftast hunnit bli opererad, strålbehandlad eller startat upp annan livsnödvändig behandling.

Patientföreningarna får stöd i kritiken från professor Mef Nilbert, överläkare på Skånes Universitets, och chef för Regionalt Cancercentrum Syd. I en intervju med Tidningarna Telegrambyrå säger hon att svensk vård måste snegla på sina grannar.

– Danmark har som mål att behandlingen ska starta inom 30 dagar. Där gör de alla undersökningar på samma gång. Här finns en tendens att beställa en undersökning i taget.

Tredje rapporten om samma köer

Kritiken från Bo Karlsson och Birgitta Rehnby riktar sig mot Socialstyrelsen och socialminister Göran Hägglund (KD).

– Myndigheten har undersökt väntetiderna för tredje gången. Det är dags att lägga pappren åt sidan och gå till handling! Vi föreslår att Socialstyrelsen tittar på hur Danmark har löst problemen. Varför måste hjulet alltid uppfinnas på nytt?

Adderade ledtider

I Danmark ses cancer som en akutsjukdom och det finns ett system, så kallat pakkeforlöb, där patienten står i fokus och slussas fram utan väntetider. I Sverige arbetar enheterna mer isolerade vilket gör att dagar läggs till dagar, till exempel en remiss ska bedömas (1–2 dagar), patienten kallas (2–5 dagar), röntgen beställs (2–5 dagar), patienten ska upp på läkarkonferens (2–3 dagar), patienten kallas till ope- ration (2–3 dagar). Detta är ett grovt exempel, men åskådliggör att det är många korta väntetider som läggs på varandra och som för patienten kan resultera i en väntan på i genomsnitt över två månader.

Psykologiskt jobbigt

Det finns inget bevisat samband mellan väntetiderna och en spridning av cancersjukdomen.

– Att vänta länge i vårdköer när man precis fått besked om en cancersjukdom, är psykologiskt jobbigt. Även om sannolikheten inte är så hög att cancern sprider sig på grund av väntetider så är det en oacceptabel väntan orsakad av sjukvårdsorganisationens brister i sin uppbyggnad. Det var just den orimliga väntan för cancerpatienter i kombination med sämre överlevnadssiffror än bland annat Sverige, som ck danska politiker att sätta igång en förändringsprocess, konstaterar Bo Karlsson och Birgitta Rehnby.

SKRIBENT: LENA BERGLING.