Ett tack till alla medlemmar
2015-02-04 / Svensk Kirurgi / Volym 73 / Nr 6 / 2015
Varje uppdrag har en början och ett slut och vad man fyller tiden med här emellan är det som är av betydelse. När jag tackade ja till uppdraget som ordförande i föreningen, hade jag en rätt klar bild av vad detta skulle innebära efter ganska många års delförenings- och tidigare styrelsearbete. Jag fick en fin rapport av avgående ordförande Peter Naredi som avslutade konversationen med att säga med en viss känsla av lättnad i tonen …..” och bara så att du vet det, så ska du också skriva 24 ledare i Svensk Kirurgi”. Här sitter jag nu i min fåtölj och snider på min 24:e ”ledare”. Det är med en viss känsla av vemod, det ska erkännas, men också med en viss känsla av lättnad. Då tänker jag mest på den reduktion av antalet timmar i sängen som jag har utsatt min kropp för.
Att vara ordförande i SKF i fyra år har varit ett ansvarsfullt och stort uppdrag och jag känner mig verkligen hedrad av att ni alla medlemmar gav mig denna möjligheten. Att få jobba i en styrelse med så många högpresterande, engagerade och kunniga styrelsemedlemmar har varit en stor förmån, och en förutsättning för den stora aktivitet som ses på så många plan inom svensk kirurgi. Detta har varit navet för alla aktiviteter och ringar som spridit sig ut i kirurgsverige genom delföreningar, kursarrangörer, chefer, professorer, studierektorer….. ja, listan kan göras lång.
När jag blickar tillbaka på mina 23 ledare, så kan man också summera vad som hänt under min period som ordförande. Det har varit mycket händelserika år. Sjukvården är inne i en stor strukturförändringsfas, som vi har varit tvungna att förhålla oss till i olika avseende. Den kirurgiska teknikutvecklingen har varit enormt snabb och inneburit stora förändringar både organisatoriskt, kompetens- och utbildningsmässigt. Vi kan teoretiskt göra så mycket för våra patienter, men tyvärr så finns det inte ekonomiska muskler för att ge denna utveckling full rättvisa. Den snabba digitala utvecklingen är i många fall av godo, men håller tyvärr inte tillräckligt hög kvalité inom hälso- och sjukvården, för att upplevas som ett hjälpande redskap för effektivisering. De ökande kraven på dokumentation har antagit nästan ohanterbara proportioner, där vi som förening aktivt arbetat för att återföra kirurgen till sin läst. Den kirurgiska utbildningen, i form av det livslånga lärandet, har varit kärnan i föreningens arbete. Jag är mycket stolt över den fantastiska kvalité och organisation av utbildningen som vi tillsammans utvecklat. Ett stort nätverksbyggande mellan medarbetare och kliniker via Kirurgveckan, delföreningsoch chefsträffar har utvecklats. Vårt internationella nätverksbyggande har vidgats med inrättandet av en specifik position i styrelsen ”internationell sekreterare”.
Jag vill tacka er alla medlemmar i Svensk Kirurgisk Förening för fyra mycket spännande, roliga, händelserika och utmanande år. Jag vill också önska min efterträdare Claes Jönsson ett ”varmt lycka till” under kommande mandatperiod. Eftersom jag känner Claes ganska väl, så kan jag säga att föreningen är i trygga händer. Med sig har han en trygg skara fantastiska medarbetare.
AGNETA MONTGOMERY
En mycket tacksam avgående ordförande