Nytt bakjoursfall: Ileus
2015-02-04 / Svensk Kirurgi / Volym 73 / Nr 6 / 2015
Bakjoursfallet i detta nummer handlar om ett lite udda fall av ileus och presenteras av ST-läkare Kerstin Bewö från Mora.
Ann-Cathrin Moberg
ann-cathrin.moberghagvall@skane.se
Malmö
Det rör sig om en pigg 92-årig man som bor med sin hustru i egen lägenhet och använder motionscykel dagligen.
Han har hormonbehandlad prostatacancer i lugnt skede och tablettbehandlad hypertoni. Inkommer på kvällen med förstoppning sedan tio dagar. Buksmärta, illamående samt kräkning sedan två dagar. Smärtan är av molande karaktär och lokaliserad till nedre, högra kvadranten. Han har ett relativt gott allmäntillstånd men är smärtpåverkad. Normala, intermittenta tarmljud vid auskultation. Ingen peritonit. Palpationsömhet i nedre, högra kvadranten där en resistens, stort som ett ägg går att palpera ileocekalt. Blodprover är utan anmärkning liksom vitalparameterar. Patienten får en V-sond och går till CT BÖS som visar vad?
CT BÖS visar dilaterade vätskefyllda tunntarmar med gas/vätskenivåer, max 4,2 cm. Till höger i buken, 5 cm nedom navelplanet, 2,5 cm anteriort om bäckenskoveln finns ett bukväggsbråck med en bråckport på 15x 13 mm. Distal tunntarmsslynga ligger ut i bråcket, vars bråcksäck är 35 x 20 x 30 mm. Den hernierade slyngan har lätt väggförtjockad tarm. Distalt om bråcket är tunntarmen sammanfallen fram till cekalpolen. Man ser en liten mängd fri vätska men ingen fri gas. Preoperativt gick det inte att reponera bråcket.
Patienten går till akut operation. Man lägger en cirka 5 cm lång incision i hud över platsen för bukväggsbråcket lateralt på höger sida strax nedom navelnivå. Externusaponeurosen är intakt, och under denna påträffas en bråcksäck som frias. Bråckporten cirka 1,5 cm stor. Bråckporten vidgas och vi identifierar ett litet parti gangränöst oment samt ett kortare parti tunntarm med tecken på inklämning men utan gangrän. En liten omentresektion genomförs. Man noterar god motilitet distalt och tarmen bedöms kunna repa sig varför den reponeras åter i buken. Man bedömer att del av tarmlumen var hernierad det vill säga en så kallad Richterherniering. Man valde att försluta bukväggen växelvis och la inget nät.
Postoperativt återhämtar sig patienten och V-sonden dras nästa morgon. Han får äta och dricka och magen kommer igång och han skrivs ut till hemmet andra postoperativa dagen. Han har till dags dato inga ytterligare besvär som föranlett kontakt med sjukvården. Patienten hade inget större trauma i anamnesen och inga operationsärr i bråckområdet. Möjligen var detta ett relativt lateralt spigelibråck? Defekten ser dock ut att ligga i laterala bukväggen (på CTn) och inte invid laterala rectuslogen vilket talar emot ett spigelibråck.
