Sjukskrivning efter ljumskbråcksoperation

2015-02-10 / Svensk Kirurgi / Volym 73 / Nr 1 / 2015

Socialstyrelsens rekommendationer för sjukskrivning kan lätt bli normerande för läkares och patienters uppfattning av vad som är en rimlig återhämtningstid efter en operation. Genom att rutinmässigt inte sjukskriva patienter efter ljumskbråcksoperation har Hans Mårtensson studerat mönstret av återgång till arbete efter operationen då patienten själv får ta initiativ till sjukskrivning om mer än en vecka behövs.

HANS MÅRTENSSON
hans.martensson@skane.se
Helsingborg

Att utfärda ett sjukskrivningsintyg är en grannlaga uppgift. Det finns många faktorer att ta hänsyn till och därför brukar de flesta läkare luta sig mot praxis när man sjukskriver efter en operation. Ett exempel är ljumskbråcksoperationen där praxis innan nätplastiken introducerades var fyra–sex veckors sjukskrivning1 .

Moderna operationstekniker

I och med den nya tekniken har sjukskrivningstiden halverats och Socialstyrelsens rekommendation är idag två–tre veckor efter en öppen operation för dem som har fysiskt ansträngande arbete. Man kan fundera över hur väl underbyggd denna praxis är. Grundar den sig på patientens inställning och kunskap om operationen och eventuella postoperativa risker? Beror den på faktiska fysiska besvär? Beror den på läkarens föreställning om patientens arbete2 ? För att försöka belysa detta har en grupp patienter som opererats för ljumskbråck med öppen nätplastik (Lichtenstein) studerats. Alla patienter hade fått samma information om operationen, det postoperativa förloppet och sjukskrivningstiden inför operationen.

Standardiserad rutin postoperativt

Alla patienter som ingick i studien var i arbete. Samtliga informerades preoperativt och vid hemgång efter operationen om vad ljumskbråck är, vilken teknik som använts och att nätet innebär att man inte kan ”förstöra” något genom att vara i normal aktivitet. Patienterna informerades också om att det är sårsmärtan och inte risken för recidiv som begränsar de omedelbara postoperativa aktiviteterna. Alla fick tio tabletter smärtstillande med sig hem, vanligen Tramadol 50 mg. Som eventuell fortsatt smärtlindring rekommenderades Paracetamol. Ingen patient sjukskrevs direkt postoperativt, utan man fick sjukskriva sig själv den första veckan. Om patienten efter den veckan inte ansåg sig kunna arbeta kontaktade man kirurgmottagningen och fick då ett sjukskrivningsintyg för ytterligare en vecka vilket noterades i patientens journal.

Samtliga journaler analyserades avseende patienternas ålder, yrke, sjukskrivningstiden och eventuella komplikationer. Yrkena delades in i de yrkeskategorier fastställda av Statistiska Centralbyrån, med tillägg av egenföretagare och ej angivet yrke (tabell 1).

Yngre sjukskrivna längre

Sammanlagt var det 276 patienter som ingick i undersökningen varav 77,2 procent (213 st) var sjukskrivna en vecka, 20,3 procent (56 st) två veckor och 2,5 procent (7 st) mer än två veckor (figur 1). Av de sju som var sjukskrivna mer än två veckor var det två som fick infektion eller stort hematom. Delar man in sjukskrivningarna enligt Statistiska Centralbyråns yrkeskategorier visar det sig att de som var sjukskrivna en vecka (213 st) fördelade sig ganska jämnt i de större grupperna (tabell 1) utom grupp 9 (yrke  inte angivet) där en stor majoritet var sjukskrivna en vecka vilket kan förklaras av att något sjukintyg inte utfärdats och yrket därför inte noterats.

De som var sjukskrivna två veckor (56 st) visade dock ett annat mönster med dominans av grupp 4 (byggnadsarbete, tillverkning, hantverk) och 5 (maskinell tillverkning, transport) (tabell 1). Sjukskrivning mer än två veckor rörde så få patienter (7 st) att någon analys inte var meningsfull. Som en kuriositet kan anmärkas att ingen egenföretagare var sjukskriven mer än en vecka. Ser man till sjukskrivningens längd inom varje kategori visar det sig att oberoende av yrkeskategori så är majoriteten sjukskrivna endast en vecka. Om man ser till sjukskrivningens längd, men med hänsyn till patientens ålder (tabell 2) visar det sig att yngre patienter oftare behöver sjukskrivning två veckor (cirka 32 %).

Tabell 1. Sjukskrivning enligt yrkeskategori.

Tabell 2. Sjukskrivningens längd efter ålder.

Riktlinjer normerande

Denna studie visar att majoriteten (77,2 %) av patienterna som opererats med öppen nätplastik för ljumskbråck var sjukskrivna en vecka. Även om man spaltar upp dem efter yrkeskategori var majoriteten av de som hade traditionellt ”tunga” arbeten sjukskrivna endast en vecka. Det finns skillnad mellan ”lätta” och ”tunga” arbeten, men den är klart mindre än man skulle kunna förvänta sig. Det finns också andra faktorer som spelar in såsom patientens ålder där yngre behöver längre sjukskrivning än äldre. Det kan givetvis bero på att yngre kanske har mer fysiskt tunga arbeten än äldre men det har inte kunnat undersökas i denna studie. Läkarens inställning till hur lång sjukskrivning som behövs har eliminerats genom att ingen patient sjukskrevs initialt. Det var också på patientens initiativ som gjorde att intyg utfärdadades för den andra veckan. Att så många, även inom fysiskt ”tunga” arbeten klarade sig med en veckas sjukskrivning, talar för att de rekommendationer som finns mer speglar läkarens inställning än patienternas behov. Denna studie har försökt att eliminera läkarnas inställning och yrkeskategorier i analysen för att koncentrera sig på om noggrann information till patienten före och efter operationen kan påverka sjukskrivningstiden och det förefaller så om man jämför med praxis. Riktlinjer kan vara bra att ha, men man måste vara medveten om att de tenderar att bli norm för sjukskrivning och att man förlorar insikten om att sjukskrivning beror på en mängd olika faktorer. Detta måste en sjukskrivande läkare ha klart för sig och inte bara luta sig mot vad Socialstyrelsen eller Försäkringskassan säger.

Referenser

1. Rider MA, Baker DM, Locker A, Fawsett AN. Return to work after inguinal hernia repair. Br J Surg 1993;80(6):745-746

2. Buhck H, Untied M, Bechstein WO. Evidence.based assessment of the period of physical inactivity required after inguinal herniotomy. Langenbecks Arch Surg 2012;397:1209-1214.

Figur 1.