Kärlkirurgi – en ny basspecialitet 2015
2015-06-22 / Svensk Kirurgi / Volym 73 / Nr 3 / 2015
De nya förskrifterna för specialisttjänstgöring, där kärlkirurgin är en ny basspecialitet, kommer att innebära förändringar i utbildnings-, planeringsoch rekryteringsarbetet på många kirurgkliniker i landet. I denna artikel får vi en bakgrund och beskrivning av hur specialitetsutbildningen kommer att byggas upp av Svensk Förening för Kärlkirurgi (SSVS) och hur den samverkar med specialistutbildningarna i kirurgi, urologi och plastikkirurgi.
CARL MAGNUS WAHLGREN
carl.wahlgren@karolinska.se
Stockholm
Specialiteten kärlkirurgi omfattar kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och som behandlas med kirurgiska metoder. Specialiteten omfattar både vuxna och barn. Det är centralt att läkaren har färdigheter i öppenoch endovaskulär operationsteknik.
Ämnesområdet kärlkirurgi
Det har skett en kontinuerlig och snabb utveckling av ämnesområdet kärlkirurgi. Kärlkirurgi blev 2008 en grenspecialitet till kirurgi och i Socialstyrelsens rapport 2012 föreslogs kärlkirurgi bli en egen basspecialitet 2015. Den 1 maj 2015 träder nu nya föreskrifter (SOSFS 2015:8) för läkarnas specialiseringstjänstgöring i kraft. Detta är en välkommen reform som gynnar såväl patienterna som sjukvården, samt en viktig harmonisering till omvärlden där kärlkirurgi i de flesta länder sedan länge varit en egen specialitet. Detta innebär att läkare kan påbörja sin utbildning inom kärlkirurgi direkt efter erhållen läkarlegitimation. Övergångsregler gör det möjligt för läkare som redan påbörjat sin ST att fullfölja denna utifrån det gamla regelverket (SOSFS 2008:17) fram till den 30 april 2022. Det går också att ansöka enligt den nya föreskriften även om man påbörjat sin ST före den 1 maj 2015. För att kunna göra det måste samtliga krav i den nya målbeskrivningen för specialiteten vara uppfyllda.
Fig 1. Läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST), http://www.socialstyrelsen.se/lakarnas-st
Kärlkirurgisk utbildning
Specialiseringstjänstgöring i kärlkirurgi kan således påbörjas omedelbart efter erhållen läkarlegitimation, men även efter, eller integrerat med, specialiseringstjänstgöringen i kirurgi, plastikkirurgi eller urologi. Utbildningen är strikt målstyrd. Kompetenskraven för de individuella målen är dock satta så att det är rimligt att kunna ansöka om specialistbevis efter cirka fem år. För en ST-läkare, som börjar sin kärlkirurgiska utbildning direkt efter erhållen legitimation, inleds utbildningen med ett kirurgiskt basutbildningsår som är gemensamt för blivande kirurger, urologer och plastikkirurger. Utbildning och träning i basal kirurgisk teknik är här essentiellt.
Träningen i initial handläggning av akuta kärlkirurgiska sjukdomar bör påbörjas tidigt under specialistutbildning och fortgå under hela utbildningen med utveckling mot självständig operativ öppen och endovaskulär behandling samt eftervård av dessa tillstånd. Detta för att möjliggöra för ST-läkaren att delta i akut kärlkirurgisk jourverksamhet under den resterande utbildningen. Sidoutbildningar under den vidare kärlkirurgiska specialistutbildningen skall erbjudas så att delmålen uppfylls. Behovet av dessa sidoutbildningar styrs mycket av det arbetssätt som finns på den kärlkirurgiska enheten där utbildningen bedrivs. Om verksamheten är väl integrerad och multidisciplinär minskar behovet av sidoutbildning. Om utbildningsenheten saknar verksamhet som krävs för att uppfylla delmålen skall tjänstgöring på annan lämplig enhet erbjudas.
För specialistkompetens i kärlkirurgi krävs specifika kunskaper inom kompetensområdena:
• Trauma och blödningskontroll innefattande initial handläggning av trauma samt öppen- och endovaskulär kirurgisk kontroll av större blödning
• Ocklusiv artärsjukdom i övre och nedre extremiteter inklusive diabetesfoten men även aorta och visceralkärl
• Aneurysm som engagerar thorakaloch bukaorta och visceralartärer samt aortadissektioner.
• Karotissjukdomar och kärlrelaterade sjukdomar i thoraxaperturen.
• Venös insufficiens inom det ytliga och djupa vensystemet.
• Accesskirurgi innefattande centralvenös infart och permanent access för hemodialys.
• Bild och funktionsmedicin innefattande konventionell kateterledd angiografi för diagnostik och behandling av kärlkirurgiska tillstånd samt ultraljudsundersökning av kärl.
• För verksamheten relevanta kunskaper inom såväl vaskulär medicin som strålskydd.
Fig 2. Kirurgi för aortaaneurysm med reimplantation av visceralkärl.
Kurser
För det kirurgiska basutbildningsåret kommer kurser avseende akut trauma och grundläggande kirurgisk teknisk träning att genomföras. En kurs i akut kirurgi utvecklas tillsammans med föreningarna för kirurgi, plastikkirurgi och urologi. Den tidigare specialistutbildningen i kärlkirurgi innehöll sex obligatoriska SK-kurser som var specialdesignade för att uppnå de utbildningsmål som var definierade i målbeskrivningen och utbildningsboken. Dessa kurser kvarstår i nulä- get men kommer att modifieras. En ny rent praktisk kurs avseende både öppen och endovaskulär kärlkirurgi är under planering. Det kommer också att krävas en framtida kärlkirurgisk bakjoursskola.
Ett fortsatt nära samarbete med moderföreningen, Svensk Kirurgisk Förening (SKF), sker när det gäller kärlkirurgisk utbildning inom den kirurgiska specialitetsutbildningen både i form av KUB-kurser och bakjoursskola men även för SPURinspektioner av kirurgisk och kärlkirurgisk utbildning i landet.
Mentorskapsprogram
För att stimulera och öka intresset för kärlkirurgi redan på ett tidigt stadium kommer Svensk Förening för Kärlkirurgi (SSVS) att under hösten 2015 starta ett mentorskapsprogram som riktar sig till läkare under allmäntjänstgöring och i början av sin specialitetsutbildning. Detta program syftar till att:
• Skapa intresse för kärlkirurgi.
• Ge vägledning om utbildning och karriär inom kärlkirurgi.
• Stödja personlig och professionell utveckling både för adept och mentor.
Fortsatt utveckling av kärlkirurgin
Svensk kärlkirurgi går in i en ny spännande fas med tillkomst av kärlkirurgi som basspecialitet. Detta kommer att ställa nya krav på vårt utbildningssystem och något som SSVS jobbar intensivt med. Nya kurser för att uppnå målbeskrivningarna för specifika kärlkirurgiska kompetenområden utvecklas. En fortsatt god samverkan med SKF och ingå- ende delföreningar är viktigt för att skapa en högkvalitativ kärlkirurgisk utbildning.
Kirurgisk utbildning i praktiken.