Macchiariniaffären och primum non nocere
2016-06-20 / Svensk Kirurgi / Volym 74 / Nr 3 / 2016
En mediestudie om reflekterande forskare och läkare i tre medicinska tidskrifter
Det är nog inte många arbetsplatser i svensk sjukvård som undgått diskussioner om SVT:s avslöjanden gällande frågetecknen kring Paolo Macchiarini. De flesta av oss nöjer sig med dessa forum, men några av oss beger oss ut i offentligheten för att bilda opinion. En plats för detta är kommentarsfälten i tidskrifters nätutgåvor. I denna artikel har kommentarerna i utvalda tidskrifter under en månad efter dokumentärernas sändning analyserats. Bland avsändarna dominerar läkare och den vanligaste specialiteten var psykiatri.
JÖRGEN LUNDÄLV
jorgen.lundalv@surgery.umu.se
Umeå
”Först av allt, att inte skada” (primum non nocere) är en tanke som många professionsföreträdare och forskare alltid måste ställa sig. Eventuella vinster ställs mot risker att en skada ska uppstå hos en människa i en utsatt livssituation. Under senare tid har forskningsetik, medicinsk etik, läkaretik och etik i den högre utbildningen kommit att diskuteras i såväl debatt som inom forskningen1,2. Händelserna vid Karolinska Institutet i Stockholm och den så kallade Macchiariniaffären har bidragit till en fortsatt diskussion om såväl utvecklade etikregler som utbildning3–7.Det finns genom åren goda möjligheter att studera och reflektera över etikfrågor utifrån litteratur på etikområdet8–13. Etiska förhållningssätt när patienter har filmats i akuta vårdsituationer i så kallade reality-televisionen i Sverige har uppmärksammats i tidigare studier14. Läkare och läkarstudenters användande av sociala medier (twitter) har också studerats under senare år15,16.
Bakgrund
Denna artikel fokuserar på hur läkare och forskare inom den medicinska världen reflekterar över och diskuterar etik, förhållningssätt och forskningspolitik i anslutning till att Macchiariniaffären blivit offentliggjord i medierna genom en svensk TV-dokumentärserie som sändes i januari 2016. Affären beskriver kirurgen Paolo Macchiarini och hans aktivitet som forskare och läkare vid Karolinska Institutet och Karolinska Sjukhuset i Stockholm. Handlingen i den mediala berättelsen beskrivs i TV-dokumentären genom en berättarlinje där betraktaren får följa operationer av patienter som fått en luftstrupe i plast inopererad och vilka konsekvenser detta fått17.
Syftet med föreliggande mediestudie var att särskilt studera läkares och forskares reflektioner och diskussioner i så kallade diskussionstrådar i öppna forum i sociala medier. De sociala medier som artikeln behandlar är elektroniska versioner av tre medicinska tidskrifter i Sverige; Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. De frågor som undersökts har varit följande: Vilka medicinska företrädare reflekterar över att affären avslöjats? Hur aktiva är läkare och forskare i tråddiskussionerna i de tre tidskrifterna? Vilka medicinska specialiteter företräds i diskussionerna? Vilket fokus har diskussionerna utifrån Macchiariniaffären? Hur aktiva är juniora respektive seniora medicinska företrädare i de öppna forum som erbjuds av tidskrifterna? Ett bakomliggande syfte med studien var att få en ökad kunskap om läkares och forskares reflektioner i sociala medier när en affär offentliggjorts inom den medicinska världen. En ökad medvetenhet om reflektionens betydelse och vad som uttalas är också betydelsefullt för att ett ökat lärande ska kunna uppnås.
Material och metod
Officiella kommentarer och reflektioner som medicinska företrädare i Sverige haft om Macchiariniaffären vid Karolinska Institutet under en tidsperiod av en månad efter att TV-dokumentären ”Experimenten” sändes i Sveriges Television i januari 201617 studerades. Dokumentären innehöll totalt tre avsnitt; ”Stjärnkirurgen” (del 1), ”Varje kirurg har sin kyrkogård” (del 2) och ”Sanningens labyrint” (del 3). Totalt har 314 trådkommentarer till 55 nyhetsartiklar publicerats i de elektroniska versionerna av Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin studerats (Tabell 1). Med hjälp av såväl en kvantitativ som en kvalitativ innehållsanalys har trådinläggen studerats och analyserats. Eftersom studien enbart omfattar expertkommentarer som publicerats i offentliga media har ingen etisk prövning ägt rum18. Inte heller har något deltagande i form av interaktion med de studerade kommentatörerna ägt rum under studieperioden. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats i efterhand. De citat från läkare och forskare som beskrivs i artikeln har anonymiserats.
Tabell 1. Reflektörsröster om ”Experimenten” i Macchiariniaffären publicerade i tre medicinska tidskrifters kommentarfält (öppna forum) på internet under en månad, 2016 (N = 314). Absoluta tal och procent.
Resultat
Studien visar att i 55 artiklar som publicerade olika aspekter i Macchiariniaffären återfanns totalt 314 diskussionsinlägg i de öppna forum som finns i tidskrifterna Läkartidningen, Sjukhusläkaren och Dagens Medicin. Flest inlägg var publicerade i öppet forum i Dagens Medicin (52 %). I samtliga forum var det en majoritet av manliga läkare och forskare som deltog i diskussionerna. I Läkartidningen märks detta särskilt tydligt där 90 procent av inläggen är författade av män. I stort sett samtliga inlägg i Läkartidningen finns deltagarnas namn. I Dagens Medicin är 47 procent av forumdeltagarna (läkare och forskare) anonyma för läsekretsen (Tabell 1). Studien visar att debattörerna i stor utsträckning reflekterat över och deltagit i diskussionerna i tidskrifternas öppna forum på nätet. En läkare skriver om riskerna med att öppet vara kritisk i olika forum. Läkaren skriver: ”Personligen skulle jag också vilja att denna tragiska historia granskas av vårt förbund. Medlemmar som protesterat verkar ha blivit illa behandlade och, tyvärr, verkar det också som om medlemmar i ledande ställning har haft en fallerande etisk kompass”.
En kirurg skriver i sina kommentarer: ”Förskräckligt. Man skäms som svensk kirurg över alla veklingar som inte står upp och att de som gjorde det tystades i inledningsskedet!” En läkare skriver: ”Det är med stor sorg jag skriver detta om mitt gamla universitet och det sjukhus som jag ägnat en stor del av mitt liv åt att tjäna, gäller ”primum non nocere” inte längre?”. En annan läkare beskriver affären på följande vis i en av sina kommentarer: ”Det är inte precis en mobb som ropar, det är en bildad och klok allmänhet och enormt många skickliga kliniker och forskare från den egna yrkeskåren”. I trådkommentarerna finns också diskussioner om mediernas bevakning av affären. En läkare skriver om medias positiva effekt: ”Men varför kommer inte en enda kommentar om det journalistiska stordådet Bosse Lindqvist uträttat? Det är ju precis så här gedigen undersökande journalistik ska bedrivas, all heder åt en fantastisk yrkesprestation!” En annan läkare skriver om SVT:s betydelse: ”Om inte SVT hade gjort sitt reportage och bland annat lyft upp sanningssägare inom och utanför vetenskapsfältet hade slingrandet kanske fått sista ordet?”
En läkare skriver: ”Det borde inte vara så att media skall gräva upp fakta och visa det på TV för att KI skall reagera. Det förefaller som att principen ”locket på” gällde”. Såväl läkare som forskare ger flera förslag på åtgärder i diskussionerna. Bland annat föreslås att oberoende granskningar kan komma till stånd, till exempel en internationell granskningsgrupp. Likaså uppmanas ansvariga att ta ansvar för affären. Några läkare föreslår också att TV-producenten till dokumentär-serien och de läkare som ”visslat” belönas med ett pris.
Diskussion och konklusion
Studien har visat på en hög grad av aktivitet hos läkare och forskare i de öppna forum som de tre medicinska tidskrifterna erbjuder. Den så kallade Macchariniaffären vid Karolinska Institutet har berört ett stort antal människor. Föreliggande studie har enbart fokuserat på läkares och forskares reflektioner och diskussioner i öppna offentliga forum på internet. Detta är en begränsning men ger ändå en inblick i såväl reflektionsförmåga som delaktighet i både etiska och forskningspolitiska frågeställningar. Undersökningen visar till exempel att kliniskt verksamma läkare och pensionerade läkare tillsammans deltar i dessa diskussioner i större utsträckning än forskare och andra medicinska företrädare. Det ömsesidiga utbyte som finns mellan kliniskt verksamma läkare i olika specialiteter och pensionerade läkare visar en kraft och potential också för tidskrifternas öppna forum i de sociala medierna. Studien demonstrerar ett kunskapsutbyte mellan läkare i diskussionstrådarna om troliga orsaker, utbredning och problem i Macchiariniaffären. Det finns ett stort engagemang inom läkarkåren att värna om utsatta patienter och därmed slå vakt om såväl forskningsetik, medicinsk etik som läkaretik. Affären har givit upphov till en livaktig diskussion inom olika etikområden samtidigt som debattörerna själva har fått förhålla sig till såväl professionsetik som förvaltningsetik när de deltagit i diskussioner i de olika diskussionstrådarna på nätet. Flera läkare har bidragit med diskussioner utifrån den egna förförståelsen, till exempel genom att förhålla sig till såväl klinisk kontext som forskningsbaserad kontext.
En viktig konklusion från studien är att fokus i diskussionerna handlat om ansvar och moraliska skyldigheter hos ledningsföreträdare vid Karolinska Institutet. Kommentatorerna har även bidragit med flera olika förslag och konkreta åtgärder som bör vidtas i samband med granskningsprocesser av oredlighet i forskningssammanhang. De värdefulla diskussioner och sammandrag som såväl läkare som forskare inom den medicinska världen bidragit med torde ha stor relevans också för andra professioner och forskare. Ur ett multidisciplinärt perspektiv är det förvånande att så få samverkanspartners från andra vetenskapsområden inte varit mer aktiva i den efterföljande debatten och diskussionerna om Macchariniaffären och dess lärdomar. Föreliggande studie har endast fokuserat på läkares och forskares reflektioner om en så kallad affär inom den medicinska världen. Den allmänna medierapporteringen i tv, press, radio och internet som också bevakar Macchariniaffären får en vidare spridning bland allmänheten i frågor om forskningsetik och läkaretik. Det är även väsentligt att fortsatt forskning kan studera på vilket vis läkare och forskare deltar i den offentliga diskussionen tillsammans med medborgarna om betydelsen av god sed och etik.
Referenser
1. Levi, L, Rothstein, B, Tannenberg, M. Ny etikutbildning föreslås i all högre utbildning. Läkartidningen 2015;112:DSXL.
2. Linder, S. Hantering av oredlighet i svensk forskning måste förbättras. Stramare utredningsrutiner, skärpta straff och tillbakadraganden krävs. Läkartidningen 2015:112:DSAR.
3. Asplund, K. ”Efter Macchiarini – dags för etisk uppstramning”. Debattartikel i Dagens Medicin den 3 februari 2016. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/02/03/efter-macchiarini–dagsfor-etisk-uppstramning/
4. Hansson, M. ”En ny etikprövningslag behövs”. Debattartikel i Dagens Medicin 2016-02-09. http://www.dagensmedicin. se/artiklar/2016/02/09/ki-fallet-aktualiserar-att-en-ny-etikprovningslag-behovs/
5. Milerad, J. Om forskning, kärlek och svek. Läkartidningen 2016;113. 2016-01- 14.
6. Ohlin, E. Vetenskapsakademien: Återuppta utredningen om forskningsfusk. Läkartidningen 2016;113:DXIZ.
7. Stensmyren, H. Både lagstiftning och kollegialt stöd behövs. Läkartidningen 2016:113. 2016-02-09.
8. Forsman, B. Forskningsetik. En introduktion. Lund: Studentlitteratur; 1997.
9. Andrén-Sandberg, Å (red.). Praktik och etik i kirurgens vardag. En exempelsamling med kommentarer. Lund: Studentlitteratur; 2004.
10. Gustafsson, L H. En läkares samvete. Om jobbet, etiken och konsten att säga ifrån. Stockholm: Norstedts; 2006.
11. Carlberg, A. Patientens bästa. En kritisk introduktion till läkaretiken. Lund: Nordic Academic Press; 2009.
12. Collste, G. Inledning till Etiken. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2010.
13. Cöster, H. Forskningsetik och ömsesidighet – vård, social omsorg och skola. Stockholm: Liber; 2014.
14. Lundälv, J, Fogelberg, K. När sjukvård blir tv-underhållning. Kvantitativ innehållsanalys av serien ”Sjukhuset”. Läkartidningen 2009:106:17:1166-1168.
15. Brynolf, A, Johansson, S, Appelgren, E et al. Virtual colleagues, virtually colleagues – physicians´use of Twitter: a population-based observational study. BMJ Open 2013;3:e002988 doi:10.1136/ bmjopen-2013-002988.
16. Lundälv, J. Blogga tryggt. Nya medier i tjänsten. Lund: Studentlitteratur; 2015.
17. Lindquist, B. Dokument inifrån: Experimenten. En dokumentärserie i tre delar. Sveriges Television, Dokument inifrån. (2016-01-13; 2016-01-20; 2016-01-27).
18. Johansson, A. Självskada. En etnologisk studie av mening och identitet i berättelser om skärande. Doktorsavhandling. Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet. Umeå: Bokförlaget h:ström; 2010.
Sammanfattning
• Manliga läkare och forskare var i majoritet bland reflektörerna. Pensionerade läkare deltog i stor utsträckning i reflektioner och diskussioner i diskussionstrådarna. Medicinska företrädare med psykiatrisk eller kirurgisk specialitet var mest förekommande i samtalen.
• Fokus i diskussionstrådarna handlade främst om ansvarsfrågor hos ledningen vid Karolinska Institutet samt konstitution och uppgifter för olika granskningsgrupper i kommande granskningsprocesser.
• Multidisciplinära perspektiv i forskningen diskuterades samtidigt som en betydande andel av läkarnas och forskarnas diskussionsinlägg saknade uppgift om medicinsk specialitet.
