SKF-möte med delföreningar, studierektorer, verksamhetschefer och professorer
2016-06-20 / Svensk Kirurgi / Volym 74 / Nr 3 / 2016
För att ha en öppen dialog med företrädare för kirurgisk sjukvård i vårt land har SKF årligen möte med delföreningar, studierektorer, verksamhetschefer och professorer. Dessa möten är mycket givande för styrelsen och hjälper oss att inrikta arbetet i dialog med våra medlemmar.
SARA REGNÉR
sara.regner@svenskkirurgi.se
Malmö
Under året har mycket energi lagts på diskussioner om nationell nivåstrukturering av vissa ingrepp och behandlingar och detta var ett ämne som engagerade många. På grund av aktuella händelser blev det också samtal om etik vid klinisk forskning. Mötet uppmärksammades av Läkaresällskapet med en artikel i SLS-nytt.
Nya utbildningsboken
Utbildningsboken, som är ett omfattande dokument, presenterades i korthet av Peter Elbe. En stor förändring är att de operativa delmå- len utökats betydligt. Det finns nu också en gemensam kunskapsbas, delmål C1–C4, som gäller för kirurgi, plastikkirurgi, kärlkirrugi och urologi. Enligt lagtexten definieras denna common trunk som att man ska kunna gå primärjour i kirurgi. Tolkningen är att man kan gå primärjour även under detta första år, men att strukturen på det första året kan behöva anpassas så att delmål C1–C4 täcks in där. Det poängterades också att utbildningsmålen är en miniminivå och att det finns tid avsatt för att under ST nå fördjupade kunskaper inom ett område, alternativt att öka sina generella kunskaper. Det noterades också att akutläkarna inte har några kirurgiska delmål i sin utbildningsbok och att SKF ska verka för att kirurgiska delmål får en plats där.
KUB-kurser – lägesbeskrivning
Björn Frisk rapporterade att drygt 30 KUB-kurser arrangeras årligen och att väntetiderna för att få en plats är rimliga. Sena återbud är tyvärr vanligt och budskapet till ST-läkarna är att man ofta kan få en reservplats på en kurs om man har sökt ledigt i schemat. Dessutom finns det fortfarande SK-kurser där söktrycket är i underkant och där det således är lätt att få en plats.
Kirurgveckan
Robert Brännström redogjorde för Kirurgveckans övergripande organisation. Det finns ett ramavtal med Akademikonferens som sköter ekonomi, avtal och kontakter med underleverantörer. Detta har fungerat väl vid förra årets Kirurgvecka i Örebro. Det noterades också att årets Kirurgvecka har nytt abstractrekord; 316 stycken. Detaljschema för årets vecka beräknas komma den 1/7.
Internationellt
Under punkten internationella händelser diskuterades internationella accrediteringar. Union Européenne des Médecins Spécialistes (UEMS) har öppnat upp för ett modulsystem så att examinationen kan anpassas till svenska förhållanden. SKF önskar att ett antal svenska kirurger, såväl yngre som mer erfarna, pilotexamineras och SKF diskuterar för närvarande olika modeller för att stötta detta ekonomiskt. Likaså uppmanades kirurger som sedan förra kirurgveckan ackrediterats inom sin subspecialitet att meddela SKFs kansli då SKF vill uppmärksamma dem i samband med Kirurgveckan.
Ekonomi
På mötet med delföreningarna redogjorde Anders Hyltander för SKFs ekonomi och för det första året med bolaget SKF Verksamheter AB. Sammanfattningsvis expanderar verksamheten och budgeten är i balans.
Etik i fokus
På fredagens möte med verksamhetschefer, professorer och studierektorer diskuterades vilka regler och ansvar som gäller vid klinisk forskning, STarbeten, studentarbeten och kvalitetsarbeten. Framför allt när det gäller de tre sistnämnda, som ofta inte genomgår etikprövning, kan det vara svårt att tolka olika lagar och förordningar. Det fanns en önskan om en gemensam kurs för verksamhetschefer och studierektorer och kommittén för kirurgisk forskning tog på sig att ordna denna genom Sara Regnér och Ulf Gunnarsson.
Nivåstrukturering
Måns Roséns utredning om högspecialiserad vård ledde till intensiva diskussioner båda dagarna. På torsdagen diskuterades delföreningarnas och SKFs remissvar avseende utredningen. Remissen och SKFs remissvar finns på hemsidan. Inom vissa områ- den, till exempel bröst och endokrinkirurgi har nivåstrukturering till stor del redan skett i samråd med professionen. Där fokuseras nu mer på att vården ska vara likvärdig över hela landet. Inom traumasjukvård anser man att den hospitala- och prehospitala organisation som finns i dag inte medger att den nivåstrukturering som föreslås genomförs fullt ut. Tänkbara konsekvenser av nivåstrukturering som kompetensflykt från mindre sjukhus och en försämrad vård för akuta patienter diskuterades, liksom hur utbildning och bibehållande av kompetens för kirurger ska utformas i framtiden. På fredagen debatterades nivåstrukturering under ledning av Jan Zedenius.
Paneldebatt
Nivåstrukturering belystes ur olika synvinklar av en inbjuden panel bestående av Måns Rosén (professor LIME, KI, statlig utredare “Träning ger färdighet”), Gunilla Gunnarsson och Stefan Rydén (RCC i samverkan), Anders Nilsson (verksamhetschef Västerås), Jörgen Wenner (divisionschef Sund, Region Skåne), Magnus Nilsson (enhetschef Kirurgi CLINTEC KI) och Asbjörn Österberg (verksamhetschef Mora). De inbjudna gästerna höll inledningsvis ett anförande och sedan släpptes mötesdeltagarna in i diskussionen. Det fanns enighet i att centralisering och strukturering av vården för vissa ovanliga operationer och diagnoser, som till viss del redan skett, gagnade patienterna. Däremot fanns det olika uppfattningar om hur långt nivå- strukturering ska drivas. Liksom under torsdagen handlade mycket om att man måste beakta vilka konsekvenser nivåstrukturering får för hela befolkningen. En uppfattning som lyftes var att det inte går att separera kurativt syftande cancerkirurgi från palliativ kirurgi, akut- och traumakirurgi om man ska kunna hantera komplikationer, information till patienter och akutuppdraget. Även risken för att patienter med benigna allvarliga sjukdomar trängs undan av cancerpatienter belystes. Uppfattningarna gick isär avseende hur nivåstrukturering kan påbörjas i väntan på att akutsjukvård och organisation av denna utreds, eller om dessa frågor är alltför intimt sammankopplade. Alla var dock överens om att akutuppdraget måste utredas vidare och att utbildning och fortbildning av kirurger måste anpassas till framtidens organisation av vården. Likaså måste en framtida organisation möjliggöra forskning och kvalitetsuppföljning oavsett var patienterna vårdas. Claes Jönsson lyfte frågan hur SKF ska arbeta vidare med detta. Kanske ska vi inte ha samma modell i hela Sverige? Kanske mer än en lösning behövs? Kanske kan regionala forum där olika sjukhus representeras hitta fungerande lösningar. Claes välkomnade alla, och betonade särskilt representanter från länssjukhus och länsdelssjukhus, att engagera sig i detta viktiga arbete.
Nästa möte
Ett par olyckliga krockar med andra möten har tyvärr förekommit och vi välkomnar redan nu till nästa års möten den 30/3 för delföreningar och den 31/3 för verksamhetschefer, studierektorer och professorer.
Namnkunnig panel modererad av Jan Zedenius.
Björn Frisk rapporterar om läget för KUB-kurserna.
