KIRUB-dagarna i Växjö 2016

2016-09-27 / Svensk Kirurgi / Volym 74 / Nr 4 / 2016

Den 11–13 maj 2016 var det åter dags för KIRUB-dagarna, och i år stod Växjö för värdskapet. Årets tema var ”Akut kirurgi”. Det var nog ingen tillfällighet att landets blivande kirurger sammanstrålade i just denna stad där vägar möts.

EMINA HADZIRESIC
emina.hadziresic@gmail.com
Norrköping

Namnet Växjö kommer från en gammal marknadsplats som låg där staden idag är belägen. Marknadsplatsen var vid en sjö där flera viktiga vägar sammanstrålade. Den kallades därför ”vägsjö”. Namnet utvecklades genom åren till vad vi idag känner som Växjö. En blandning av föreläsningar, workshops och sociala arrangemang med möjlighet till nya kontakter gjorde att mötet blev mycket uppskattat av deltagarna.

Föredrag om akuta tillstånd

Ralph Peeker, professor i urologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset inledde KIRUB-dagarna. Han roade deltagarna med matnyttig kunskap i akut urologi och föreläsningen drog förbi i samma tempo som en virvlande snöstorm. Vidare pratade Anders Thornell från Sahlgrenska Universitetssjukhuset om divertikulit. Han presenterade bland annat sin avhandling som jämför laparoskopisk lavage mot konventionell kirurgi (Hartmanns operation) vid perforerad divertikulit med purulent peritonit. Den som vill fördjupa sig i ämnet kan läsa om hans avhandling i Svensk kirurgi, nr 2 från i år. Dagen avslutades med ytterligare en föreläsare från västkusten. Det var Torsten Olbers som i år föreläste om akuta komplikationer vid laparoskopisk GBP. Kvällen fortsatte sedan med mingel och burgare i baren på PM & Vänner. Och hur löd nu ledorden på PM & Vänner? Jo, ”skog, äng och sjö”, något vi aldrig glömmer. Somliga passade på att avnjuta den utsökta avsmakningsmenyn då det tidigare blivit känt att restaurangen fått en stjärna i Guide Michelin. Har du vägarna förbi Växjö, är det absolut värt att prova menyn inspirerad av skog, äng och sjö.

Workshops

Dag två bestod av workshops. Det som gjorde störst intryck på många deltagare var stationerna med FAST (Focused Assessment with Sonography in Trauma). Vid två stationer fick man bekanta sig med ultraljudsapparaten. Deltagarna fick en snabb genomgång av hur en FAST går till och dessutom pröva praktiskt. Många KIRUB:are upplever att det finns ett utbildningsbehov inom området. Andra workshops gav deltagarna möjlighet att öva laparoskopisk teknik, förfina sina färdigheter i knytskolan samt bekanta sig med ett flertal kirurgiska redskap som till exempel ultraljudssaxen. Mellan workshopparna fanns det utrymme att bekanta sig med industrin. Här fick vi bland annat träffa Alvedonnan och Luppmannen. Dagen avslutades med en bankett på Elite Stadshotell i centrala Växjö. Här fick vi ytterligare tillfälle att knyta nya kontakter med kollegor från hela norden. För vissa fick kvällen ett abrupt slut när brandlarmet gick och hela hotellet fick utrymmas. Däremot fick många sig ett gott skratt när en av deltagarna undrade om brandmännen skulle stå för kvällsunderhållningen.

Lokala föreläsare

Växjö levde upp till sitt namn som knutpunkt då Pride-festivalen visade sig äga rum i staden under samma vecka. En händelserik vecka i Växjö med andra ord. Under sista dagen var det dags för några lokala föreläsare. Rickard Johansson, som för övrigt var moderator, föreläste om ulcus. Robert Szepesvari, också han från Växjö, pratade om kolecystit. Kolorektalkirurgen Roland Andersson från Jönköping, en expert inom appendicit, delgav sin kunskap inom området. KIRUB:are fick höra om AIR-score, ett nyttigt scoringsystem vid bedömning av appendicit. Detta fick bli avslutet för 2016 års KIRUB-dagar. Slutligen vill jag tillsammans med samtliga deltagare tacka ST-läkarna vid Kirurgiska Kliniken i Växjö, Region Kronoberg, föreläsarna, KIRUB och representanter från industrin för en givande och lärorik sammankomst.

Blivande kirurger från Norrköping.

De avdelningar som vi hittills utnyttjat är torax (inkluderar esofaguskirurgi), neurokirurgi, HPB-kirurgi, gastrointestinal kirurgi (såväl övre som nedre), gynekologi, obstetrik, akut vårdavdelning, urologi, ortopedi och endoskopi. Det nns också möjlighet att göra kortare besök på mottagningar för traditi nell kinesisk medicin som inkluderar akupunktur och olika former av mas- sage samt manuell terapi.

Taizhous internationella historia

Sjukhuset i Taizhou startade 1901 som Enze Hospital och byggdes upp av engelska missionärer. Det ursprungliga sjukhuset har nu renoverats och utgör ett museum med bevarade vårdsalar och operationssal. Allt sedan andra världskriget har sjukhuset haft internationella kontakter, främst p.g.a. att fyra amerikanska flygare tvingades nödlanda efter en attack mot japanska styrkor, där man inte hade bränsle nog att återvända till sitt hangarfartyg. Efter vård på sjukhuset och transport till säkerheten utanför de japanska linjerna, har dessa amerikanska flygare hållit kontakten med sjukhuset och återvänt för besök för att hedra den kinesiska insatsen. I samband med detta har sjukhuset också upprättat ett studentutbyte med ett av universiteten i Chicago sedan många år. Dessa studenter stannar cirka sex veckor, men i övrigt på ungefär samma premisser som de svenska studenterna.

Annorlunda arbetsmiljö

Varför tror vi då att det är bra för blivande svenska läkare att under studietiden besöka just Taizhou Hospital? Till skillnad från de stora och ofta mycket moderna privat finansierade sjukhusen i Shanghai så erbjuder detta sjukhus en intressant bild av den sjukvård som stora delar av den kinesiska befolkningen får ta del av. Det är förstås något av en kulturkrock att vistas på sjukhuset, särskilt på mottagningar och avdelningar. När det gäller utrustning på operationsavdelningar och endoskopiska avdelningar, är detta ofta av hög teknisk standard och utnyttjas extremt effektivt jämfört med vad vi är vana vid. Avdelningarna är fulla av patienter i rum och i korridorer och med stora grupper anhöriga som hjälper till med omvårdnad när det gäller mat och mobilisering. Arbetsmiljön för läkare och sjuksköterskor förefaller, åtminstone för oss, som extremt ansträngande med krävande anhöriga runt omkring sig i öppna kontorslandskap utan någon möjlighet att dra sig undan för enskilda samtal med patienter eller kollegor.

Privat finansiering av vården

Morgonronden samlar såväl sköterskor som läkare och innebär i princip en nattrapport, oftast av ansvarig sköterska. Under vår vistelse har man därefter på de flesta avdelningar, valt att låta yngre läkare presentera enstaka fall, antingen historiska eller aktuella. Under ronden finns det inga enkelsalar på de vanliga avdelningarna, utan salen rymmer tre till sex patienter och det två- eller tredubbla antalet anhöriga som intresserat följer ronden av alla patienter på salen. Stämningen på ronden är ofta avslappnad med en icke-hierarkisk kommunikation mellan såväl äldre och yngre kirurger som sköterskor och patient. En av de stora kulturkrockarna är dock patientens ställning i kinesisk sjukvård. De krav på integritet och autonomi som vi är vana vid, är helt enkelt inte aktuella här. Det är ofta inte patienten i första hand som informeras utan anhöriga och det är också anhöriga som står för kostnaden om patienten inte är försäkrad.

Hela hälso- och sjukvårdssystemet har i takt med samhällets övriga utveckling förändrats från att vara relativt allmänt tillgängligt till att nu likna ett amerikanskt system. Att söka läkare och få en första bedömning är mycket billigt, men så snart man behöver göra mer utredningar eller kirurgiska ingrepp kan kostnaden bli mycket hög om patienten inte har en försäkring, vilket de flesta på landsbygden inte har. Statsanställda har en helt annan situation med ett relativt väl fungerande försäkringssystem. Det upplevs förstås som väldigt frustrerande att förstå att valet att genomgå avancerad kirurgi för en tumörsjukdom eller onkologisk behandling avgörs av familjens förmåga att ta lån eller på annat sätt finansiera kostnaden.

Bred exponering för hela kirurgin

Under vistelsen på sjukhuset är studenterna större delen av dagen med på operationsavdelningen, antingen som åskådare på salen, eller tvättade i såret. De kinesiska kirurgerna är extremt vältränade manuellt och utnyttjar ofta modern minimalinvasiv teknik på ett innovativt sätt med olika former av hybridoperationer.

Kursdeltagare från Karolinska Institutet tillsammans med de kinesiska värdarna.

Till exempel görs gastrektomier för ventrikelcancer laparoskopiskt men med minilaparotomi för att ta ut preparatet och sy anastomosen. Kolecystektomier utförs laparoskopiskt med tre portar, lateralisering av pouchen istället för att lyfta upp gallblåsan som vi vanligen gör i Sverige, utan kolangiogra men med en väldigt omfattande blodstillning av leverbädden. Endoskopier, både gastro- och koloskopi samt ERCP, utförs i en mycket snabb takt med omedelbar dokumentation av bildfynden i patientens databaserade journal. Eftersom kirurgerna kan stämmas för felbehandling, sker en omfattande dubbel dokumentation pappersmässigt, trots att man har ett fungerande databaserat journalsystem. Även på detta sätt liknar systemet det amerikanska. Eftersom de kirurgiska placeringarna på sjukhus i Stockholm oftast sker på bukkirurgiska avdelningar, är möjligheten att se till exempel öppen hjärtkirurgi med hjärt-lungmaskin, torakoskopiska lungresektioner eller neurokirurgiska ingrepp spännande och intressanta för de studenter som funderar på att utbilda sig till kirurger. Sjukhuset har tillgång till de allra esta specialiteter som vid ett större sjukhus förutom organtransplantationer.

Generöst mottagande

Efter en arbetsvecka kommer så helgen där värdarna oftast ordnar utflykter till sevärdheter i omgivningen, gemensamma middagar och kulturella upplevelser. Vi brukar vid varje resa utmana våra värdar på antingen bordtennis eller någon annan bollsport. Senaste året har vi introducerat brännboll! Vi tror att en kurs som denna kan bidra till att ge helt nya perspektiv på hur sjukvården har utformats för stora delar av världens befolkning. Inom kirurgin poängterar kursen betydelsen av träning, träning och åter träning för att uppnå manuell färdighet men också en möjlighet att se kirurgiska problem lösas på ett något annorlunda tekniskt sätt än vad vi är vana vid. Bristen på hygienrutiner är en av de starkaste negativa upplevelserna som förhoppningsvis leder till att man uppskattar våra egna rutiner och restriktivitet med bredspektrumantibiotika.

På den positiva sidan får alla studenter ett välkomnande av de kinesiska värdarna som är svårt att överträffa. Den generositet och vänlighet som möter en besökare överglänser vårt eget sätt att ta emot gäster. Ibland kan schemat under vistelsen bli lite väl späckat, och kursledningen som följer med, får då se till att studenterna får en möjlighet att själva utforska staden med den gamla staden. En mindre variant av ”den kinesiska muren”, en stor parkanläggning och myriader av uteserveringar och små affärer.

Under kursen kommer varje student vidare att hålla en vetenskaplig presentation av antingen sitt examensarbete som man gjort terminen innan eller någon annan medicinsk presentation från det svenska perspektivet. Dessa tiominuters föredrag hålls på engelska och tolkas till kinesiska för en publik bestående av sköterskor, yngre läkare och de mer seniora kirurgerna vilka fungerar som handledare på de olika rotationerna. Vår bedömning är att den här typen av kurs kan vara en vinn-vinn situation. Både för de kinesiska värdarna som önskar mer internationella kontakter och träning på engelska, samtidigt som våra svenska studenter kan få en bättre förståelse för sjukvårdens villkor globalt sett, men också nya perspektiv på sin egen blivande verksamhet. Även om vi inte har realiserat något utbyte av ST-läkare, skulle man mycket väl kunna tänka sig en längre tids placering vid ett kinesiskt sjukhus, skulle ge nya insikter i kirurgiska tekniska lösningar och en enorm möjlighet till mängdträning av olika ingrepp.