SAIL – Sustainability Applied in International Learning – Rapport från en annorlunda kurs

2016-09-27 / Svensk Kirurgi / Volym 74 / Nr 4 / 2016

Vi arbetar i Sverige i en tekniskt avancerad sjukvård med mycket stora resurser i ett globalt perspektiv. Dessa resurser kommer delvis av framgångsrikt internationellt samarbete. För att uppnå en hållbar värld krävs omställningar och dessa är också helt beroende av samarbete över nationsgränserna. Hella Hultin ger oss en rapport från en annorlunda kurs på detta tema.

HELLA HULTIN
hella.hultin@surgsci.uu.se
Uppsala

I maj kom ett mail med ett oemotståndligt erbjudande. Det rörde sig om en kurs ombord, under samtidig segling från Stavanger till Antwerpen. Arbete som matros, med navigation, segel-, däcks- och kökstjänst dygnet runt ingick. Den aktuella båten var STS Fryderyck Chopin, en tvåmastad brigg som deltagit i Tall Ships Race med fina placeringar (tredjeplats 2011, fjärdeplats 2013). Jag ansökte blixtsnabbt, fortfarande inte helt på det klara med vad kursen egentligen gick ut på, men väldigt angelägen att få segla. Så små- ningom fick jag faktiskt en kursplats, trots att jag kanske inte helt och hållet uppfyllde antagningskriterierna, och snälla kolleger bytte semesterveckor med mig (tack Fredrik Wärnberg!).

Gemenskap genom sjömanskap

Kursen anordnades av Baltic University Program, ett nätverk mellan fler än 220 universitet och högskolor med närhet till Östersjön, och en del av Uppsala Centre for Sustainable Development vid Uppsala Universitet. Den riktade sig till universitetslärare och hade samlat geologer, kemister, arkitekter, glaciologer och andra forskare. En fysiolog från Polen och jag själv representerade det medicinska området. Vi skulle under den kommande veckan ägna oss åt UN Goals for Sustainable Development 2030 som lanserades i september 2015 – en handlingsplan för en hållbar värld. Hur skulle vi applicera dessa mål i vår undervisning?

Som en av trettiofem kursdeltagare från Polen, Estland, Lettland, Litauen, Finland, Sverige, Norge, Ukraina och Italien, mönstrade jag på i Sandnes utanför Stavanger den sista juni. Vi delades in i tre vaktlag, och fick tjänstgöra fyra timmar och ha ”ledigt” i åtta. Det var föreläsningar sex timmar per dag, samt arbete i mindre grupper. Varje arbetsgrupp tilldelades ett av FN-målen att bearbeta och presentera. Under stundtals hårt arbete, dag och natt, seglade vi utan landkontakt under en veckas tid. Vädret var utmanande med hårda vindar (maximalt 43 knop, vilket motsvarar drygt 20 m/s), hög sjö, regn och kyla. De som inte tidigare stiftat bekantskap med sjösjuka blev en erfarenhet rikare. På pluskontot fanns makalösa solnedgångar, gnistrande stjärnklara nätter och en sällsam gemenskap under kyliga nattvakter.

STS Fryderyck Chopin.

UN goals – https://sustainabledevelopment.un.org/

Övergripande mål- detaljmål

UN Goals for Sustainable Development 2030 lanserades hösten 2015, och är en vidareutveckling av de så kallade Millenniemålen1 . Det är en storslagen handlingsplan för att rädda vår planet och utjämna de skriande orättvisorna som råder globalt. Det är första gången ett sådant avtal har undertecknats av alla länder. De åtta tidigare Millenniemålen har vidareutvecklats till 17 övergripande mål och under dessa 169 specificerade detaljmål. De omfattar stora områden såsom hälsa, jämlikhet mellan könen, fattigdoms- och våldsbekämpning. Evig tillväxt är inte möjlig, och i vår del av världen lever vi högt på bekostnad av andra. Våra transporter med flyg och bil konsumerar ändliga resurser och förorenar luft och vatten i en allt snabbare takt. Juli månad detta år är den varmaste någonsin, och uppvärmningen förefaller gå snabbare än vad som hittills beräknats. För att åstadkomma en kursändring mot utveckling som är hållbar och mot en jämlik värld krävs bland mycket annat en uttalad standardsänkning för oss i den rika delen av världen. Det kommer att svida!

Kirurgins globala roll

Om man koncentrerar sig på mål nr 3, Good Health and Well-being, kan man dock bli lite förvånad. Här finns detaljerade målsättningar för prevention och behandling av olika infektionssjukdomar såsom HIV, TBC och malaria. Specificerat är också målet att reducera mödra- och barndödlighet, samt att standardhöja hälso- och sjukvårdsverksamhet i utvecklingsUN goals – https://sustainabledevelopment.un.org/ länder genom utbildning, rekrytering och uppbyggnad. Men inte ett ord om kirurgi. Detta har varit ett debattämne i ansedda medicinska tidskrifter de senaste två åren2 och ledde till lanseringen av The Lancet Commission on Global Surgery i april 20153 . Kirurgi har ansetts som dyrt, exklusivt och resurskrävande, och dessutom kanske inte så nödvändigt? Beräkningar visar dock att cirka elva procent av den globala sjukdomsbördan kan behandlas kirurgiskt och det är ju åtskilligt billigare att operera ett ljumskbråck än att behandla hypertoni eller diabetes år efter år. Fler än två miljarder människor beräknas sakna tillgång till basal kirurgi4 och mer än 70 procent av de  årliga operationerna utförs i den rika världen. De allra fattigaste delarna av världen beräknas få tillgång till ynka 3,5 procent av världens samlade utförda kirurgi. Tidskriften Surgery har ägnat tre på varandra följande utgåvor åt detta ämne. Infektioner och k a rd i ov a s k u l ä r a sjukdomar har länge utgjort den största globala hälsoutmaningen, men på sistone har cancer kommit i kapp. Bröst- och kolorektal cancer ökar nu med så mycket som fem procent per år i länder som Kina och Indien, och även i vissa afrikanska länder. Kirurgi är som bekant den äldsta och i många fall fortfarande den effektivaste behandlingen mot cancer, 60 procent av dem som botats från cancer gjorde det med endast kirurgi, och kirurgi utgör en betydelsefull del av behandlingen i hälften av de återstående 40 procent5 .

Hållbar utveckling

Kursändring mot en hållbar utveckling är helt nödvändig, vi kan inte låna mer av naturen. Detta måste genomsyra alla verksamheter, och jag hoppas och tror att kunskap om FNs handlingsplan för hållbar utveckling, även om den innehåller brister, ska spridas och leda till förändringar inom många områden. I Stockholm bildades hösten 2015 Nordic Network for Global Surgery and Anaesthesia (se Facebook-sida). Nätverket är en lös sammanslutning av kolleger, av vilka många arbetar för organisationer som till exempel Läkare utan gränser. Det finns ingen fastställd agenda, men målsättningen är att aktivt sprida kunskap, delta i utbytesverksamhet mellan länder och/eller intressera blivande kolleger för global kirurgi på ett tidigt stadium. Jag svarar gärna på frågor om Baltic University Program och SAIL.

Referenser

1. UN, https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/21252030%20Agenda%20for%20 Sustainable%20Development%20web.pdf

2. Meara, J.G., L. Hagander, and A.J. Leather, Surgery and global health: a Lancet Commission. Lancet. 383(9911): p. 12-3.

3. Meara, J.G. and S.L. Greenberg, The Lancet Commission on Global Surgery Global surgery 2030: Evidence and solutions for achieving health, welfare and economic development. Surgery. 157(5): p. 834-5.

4. Funk, L.M., et al., Global operating theatre distribution and pulse oximetry supply: an estimation from reported data. Lancet. 376(9746): p. 1055-61.

5. Poston, G.J., Global cancer surgery: The Lancet Oncology review. Eur J Surg Oncol. 41(12): p. 1559-61.

Seglen beslås. Foto: Katrin Lasberg