Framtidens kirurgi
2016-10-06 / Svensk Kirurgi / Volym 74 / Nr 5 / 2016
I samband med Kirurgveckan Malmö-Lund 2016 avhandlades de lokala arrangörernas plenarsession ”Framtidens kirurgi”. Moderatorer var Roland Andersson och Lisa Rydén och den namnkunniga panelen utgjordes av Ulf Persson, professor i hälsoekonomi, VD IHE; Claes Jönsson, ordförande i Svensk Kirurgisk Förening; Anna Martling, professor i kirurgi; Mef Nilbert, professor i onkologi och Carina Nordqvist-Falk, VD, Novakliniken.
Roland Andersson
Lund
roland.andersson@med.lu.se
PETER ELBE
peter.elbe@karolinska.se
Stockholm
Vi har stora framtida utmaningar att vänta, som sannolikt kan ändra kirurgens roll fundamentalt. Den demografiska utvecklingen med åldrande, och därmed ändrat sjukdomspanorama, är ett exempel. Vi har en ökad incidens i cancersjukdomar, men även i neurodegenerativa sjukdomar och antal multisjuka patienter att vänta. Med detta sätts ökade krav på hälso- och sjukvården, sannolikt relaterat till ökade kostnader om man inte hittar nya lösningar. För närvarande avsätts cirka tio procent av svensk BNP till hälso- och sjukvård och frågan är hur en framtida begränsad ekonomisk tillväxt ska matcha potentiellt ökade kostnader och vilken nivå som betalningsvilja och möjligheter begränsas till. Under symposiet poängterade Ulf Persson, hälsoekonom, att det mest kostnadsdrivande är den tekniska utvecklingen och inte i första hand den ändrade demografin.
Framtidens möjligheter
Framtiden innehåller också massor av möjligheter och många är faktiskt tillgängliga redan idag. Tar inte vi initiativet till förändring kommer trycket att komma från annat håll, inte minst från patienter. Vi talar exempelvis om strukturförändringar i svensk kirurgi, volymsaspekter och samtidigt utmaningar hur vi ska klara av kompetensförsörjning och jourbörda. Lägligt kommer Svensk Kirurgisk Förening att ägna kommande år till just länskirurgi och framtid.
Det finns flera guldgruvor att ösa ur. Vi har fantastiska patientregister, nu ofta med så stort antal inlagda patienter att man kan dra slutsatser, selektera patienter till exempel randomiserade studier och som hjälper oss att stratifiera vården. Detsamma gäller biobanksinitiativ (såväl vävnad som blod) och pågående och framtida biomarkörforskning, som kommer att hjälpa oss i riktning mot personalized/precision medicine, så att vi kan ”skräddarsy” rätt behandling till rätt patient och undvika exempelvis onödig och kostsam överbehandling. Professor Anna Martling gav exempel på en ny adjuvant studie av patienter med kolorectalcancer, som inkluderas om de har prediktiva tumörbiologiska egenskaper för det läkemedel som ska utvärderas.
Flera diagnosgrupper, inte minst cancer, innehåller strukturerade vårdförlopp där kirurgin idag ingår och framöver också kommer att göra så, för att förbättra effektivitet, tillgänglighet och precision i behandling. Kirurgens roll kommer därför fortsatt att vara stark och viktig. Mef Nilbert, chef för RCC Syd, poängterade den viktiga roll som svenska kirurger har haft vid etablering av patientprocesserna genom att ofta vara den första specialist som patienten träffar under förloppet.
Nya verktyg
Prevention av sjukdom, inkluderande livsstil och ökad medvetenhet hos den framtida patienten, är ett sannolikt scenario. Det finns också redan goda exempel på e-hälsa och appar, nya vårdtjänster och här ser vi sannolikt bara början på omfånget av nya ”verktyg”. Med denna utveckling kommer tillgängligheten till rådgivning att öka, men även allmänhetens förväntningar och krav på ett snabbt omhändertagande att öka. Carina Nordqvist-Falk gav flera exempel på hur snabb utvecklingen är inom detta område både som exemplifierades genom appen ”Rädda hjärtat” och den digitala doktorn, som kan triagera och hänvisa patienten vidare inom vården.
Var förberedd på framtiden och förändring och invänta den inte utan styr den.
Samtliga föredragshållare var rörande ense om behovet av förändring och kanske var allt inte bättre förr. Ordförande Claes Jönsson framförde dock en stor tilltro till vår möjlighet att hantera framtiden genom erfarenheten från flyktingtillströmningen som hanterades väl genom vår adaptiva förmåga. Den viktigaste förmågan för att klara framtidens utmaningar är att verka inom ett system som kan förändras och genom att själv kunna förändras.
