Tema 2017 – Länskirurgins år

2016-10-06 / Svensk Kirurgi / Volym 74 / Nr 5 / 2016

Året är 1900, och vi befinner oss i sekelskiftesmiljö på The Knickerbocker i New York. Ett tidigare högaktat och respekterat sjukhus på Manhattan, men nu bedagat och i ekonomiska bekymmer efter att de mer välbeställda patienterna flyttat uptown.

Fredrik Lohmander
Stockholm
fredrik.lohmander@ki.se

I första avsnittets öppningsscen rullas en höggravid kvinna in till den stora viktorianska operationssalen. Inför nyfikna åhörare på läktaren genomgår hon ett akut kejsarsnitt. Utgången blir fatal – både för modern och barnet (uterusruptur får vi veta). Det här är upptakten på TV-serien The Knick. En dramaserie i sjukhusmiljö i två säsonger på kabelkanalen HBO. Seriens huvudperson och antihjälte, John Thackery, fenomenalt spelad av Clive Owen, är sjukhusets chefskirurg och dess stora fixstjärna. Men som hos många andra hjältar och genier bär han på mörkare sidor. ”Thack” som han även kallas av kollegor, är beroende av kokain och morfin och får våldsamma abstinenssymtom vid uteblivna kickar.

Pionjärporträtt

Karaktären John Thackery är löst baserad på William Halsted, en av de stora pionjärerna inom den moderna kirurgin. Halsted föddes i New York 1852 och var en av grundarna till John Hopkins sjukhuset, där han även kom att bli professor i kirurgi. Liksom John Thackery i The Knick, plågades Halsted av missbruk. Han hade 1884 inspirerats av rapporter från Heidelberg i Tyskland där man framgångsrikt hade använt kokain som lokalbedövningsmedel vid ögonkirurgi, och applicerade detta även vid andra kirurgiska ingrepp som lokal och regionalanestesi, resultat som han också publicerade 1885. Dessvärre utvecklade han själv ett svårt beroende och kom under åren att genomgå ett flertal försök till avgiftningar, bland annat med heroin (sic!), med resultatet att han utvecklade både kokain- och morfinmissbruk.

Halsted arbetade trots detta frenetiskt fram till sin död 1931 och var också mycket engagerad i undervisning (som lagt grunden till den moderna kirurgutbildningen). Han var till exempel en av de första att börja använda handskar vid operationerna och tillämpade en strikt steril och atraumatisk vävnadsdissektion, som ligger till grund för den moderna kirurgska teknik vi känner idag.

Vacker scenografi

I serien The Knick får vi närgånget följa den skicklige men drogberoende John Thackerys framfart bland patienter, kollegor och i operationssalar. 1900-talsmiljöerna är fantastiskt vackert återskapade, såväl de pampiga salarna på sjukhuset som den intensiva storstaden New York.

Till sjukhuset anländer seriens kanske intressantaste karaktär, Algernon Edwards (André Holland), en talangfull färgad kirurg utbildad i Paris. Edwards kommer till The Knickerbocker genom sin vänskap med Cornelia Robertson (Juliet Rylance), dotter till en av sjukhusets huvudfinansiärer. Edwards blir, milt uttryckt, inte vänligt bemött av sina kollegor, i synnerhet inte av John Thackery, som hellre väljer att arbeta med en mindre kompetent vit kollega. Edwards kompetens får dock Thackery att efterhand mjukna och dessa två karaktärer bildar stommen i serien.

Hela skådespelarensemblen är för övrigt fantastisk, men några sticker ut, till exempel Eve Hewson som spelar en ung ambitiös sjuksköterska med ögon för John Thackery. Även Cara Seymour och Chris Sullivan, två irländska immigranter, som oväntat blir ett par, gör en mycket fin skådespelarinsats.

Uteslutande handkameror

Efter TV-draman som Cityakuten, Greys Anatomy och House får serier i sjukhusmiljö nytt liv i The Knick, regisserad av Stephen Soderbergh. Soderbergh, en av filmvärldens stora namn, känd för Traffic, Erin Brockovitch och 80-tals klassikern Sex, lögner och videoband, har tidigare deklarerat att han är färdig med film och nu alltså gett sig in i TV-seriernas förlovade land. Det bådar gott. Hans filmer kännetecknades ofta av ett snyggt grynigt foto med lite skakiga handpanoreringar, och i The Knick har han också nästan uteslutande använt handkameror. Till denna bildkomposition har man lagt ett maffigt pulserande elektroniskt soundtrack, (signerat Cliff Martinez, före detta trummis i Red Hot Chili Peppers), vilket skapar en intressant motpol till Manhattans tidiga 1900-tals miljöer. Musiken förstärker också känslan av att det hela tiden är bråttom och ger en nervighet till dramaturgin. Tiden präglades av mycket stora sociala spänningar och motsättningar, med en förmögen vit överklass vars livsstil närmast påminde om europeiska kungligheter, och en underklass reducerad till fattiga trashankar.

Trots de vackert återskapade miljöerna väjer dock inte serien för det oputsade, utan fokuserar mer på det mörka och lite smutsiga. Men framför allt är detta ett medicinhistoriskt och socialt drama. Usel sjukhusekonomi, korruption, brist på sängplatser och strävan efter akademiska meriter, avhandlas lika mycket som klasstillhörighet och diskriminering av kvinnor.

Den moderna kirurgins gryning

Under denna tid stod den medicinska vetenskapen inför omvälvande förändringar, där utfallet av enkel appendicit eller banala sårskador kunde innebära död.

Inom kirurgin (som ännu inte var en egen specialitet i många länder) utvecklades ständigt nya tekniker och metoder. Några etiska utformade riktlinjer om vad som inte fick eller borde göras, fanns inte heller reglerat. I serien får vi till exempel se införandet av nya tekniker vid bråckkirurgi och kärlkirurgi (endovaskulära ingrepp), samt utvecklandet av ny utrustning för blodstillning och effektivare sugsystem.

The Knicks läkare anade nog att de var något på spåren, att upptäckter som skulle ge svaret på deras frågor väntade precis runt hörnet, men de kunde ännu inte riktigt sätta fingret på vad. År 1900 fanns varken antibiotika, säkra blodtransfusioner eller operationshandskar och Willhelm Röntgens revolutionerande diagnostiska metod hade ännu inte slagit igenom. Men den moderna läkekonsten hade börjat formas. Sammanfattningsvis en både sevärd och lärorik TVserie.