Framtidens specialistläkare – Feedback är kärlek på riktigt och öppnar upp till en lärande dialog

2016-12-04 / Svensk Kirurgi / Volym 74 / Nr 6 / 2016

”Vi kommunicerar ett helt liv, föds med ett skrik och dör med en suck, men för att kommunikation och feedback ska bli riktigt bra måste vi träna detta genom hela livet”, säger Ola Björgell, kongresspresident för Framtidens Specialistläkare.

Nathalie Spång
Gävle
lakarleddhandledning@gmail.com

Framtidens specialistläkare riktar sig till ST-läkare, handledare, studierektorer, utbildningsansvariga och verksamhetschefer med fokus på ledarskap, kommunikation och utbildning. Det hölls även kurser enligt ST-målbeskrivningen och SPUR-inspektörsutbildning. Över 1200 deltagare fanns på plats under kongressen på Malmö Arena och utställningen var rekordstor.

Årets höjdpunkter

Årets höjdpunkt var den internationella gästen Eric Holmboe, en av världens ledande experter på klinisk bedömning och målstyrd utbildning. Han är vice president i det amerikanska ackrediteringsorganet för all AT/ST-utbildning (AGMCE). Kongressen erbjöd många workshops och föreläsningar från olika ledarskapsprofiler inom olika områden. Vi fick även träffsäkra mediatips från Storbritanniens mest rutinerade journalist Maxine Mawhinney. Dessutom välkomnades vi med utsökt mat och socialt mingel.

Eric Holmboe lyfte vikten av att minska glappet mellan teoretisk kunskap och vad som krävs för att det ska fungera i praktiken. Enligt den amerikanska rapporten IOM (improving diagnostics in heathcare) 2015 berodde tio procent av patientmortaliteten på diagnostiska fel och att diagnostiska fel tillsammans med felbehandlingar är den tredje vanligaste orsaken till mortalitet(1). Vi behöver gå mot ett ”kompetensbaserat” utbildningssystem med fokus på vilka kliniska färdigheter underlä­karna behöver behärska för att bli de bästa klinikerna. I USA började man under 90-talet använda standardiserade patienter under klinisk utbildning och 2004 infördes detta som ett examinationsmoment för att bli legitimerad läkare. Simuleringen av autentiska patientmöten där utbildningsläkaren bedöms systematiskt avseende kunskap och bemötande, baserat på direkta observationer är otroligt värdefullt. Feedback och systematisk utvärdering behövs för tidig identifiering av underläkare som inte utvecklas enligt den optimala kurvan, samt för att skapa en anpassad åtgärdsplan. Fungerar inte åtgärdsplanen är det ytterst värdefullt för alla parter att ST-läkaren snabbt rekommenderas en annan passande specialitet. Nyckeln till framgång är öppen dialog mellan seniora kollegor och ST-läkaren och att micro-management, det vill säga feedback, blir en naturlig del av klinikvardagen. Så kallad high-steaks feedback, feedback som har stor konsekvens får aldrig vara en överraskning för individen. Eric Holmboe berättade vidare att de i USA använder Zwish-skalan(2), där den handledande kirurgen efter operation dikterar feedback enligt Zwish till ST-läkaren. ST-läkarens operativa förmåga bedöms då stegvis tillsammans med vad som gjorts bra och vad som kan utvecklas. Första steget är att kunna redogöra för de teoretiska nyckelmomenten i ingreppet. Nästa steg är att kunna göra vissa moment med aktiv assistans av handledaren, för att sedan utföra momenten med passiv assistans. Sista steget är att göra operationen själv. ST-läkaren rekommenderades även att aktivt följa upp sina patienter för att upptäcka om komplikationsfrekvensen avviker ifrån den förväntade. Grunden för värdefull systematisk utvärdering är gruppdiskussioner där bedömningen baseras på flera observationer med fokus på att identifieramönster. De vanligaste fallgroparna är att utvärderande kollegor inte är tillräckligt bekanta med målen och att bedömningarna inte sker gentemot vetenskapligt förankrade kriterier. Till exempel att ST-läkaren utvärderas genom jämförelse med de andra ST-läkarnas prestation eller mot överläkarnas personliga referenser.

Workshop om engagemang

En workshop handlade om kopplingen mellan engagemang och värdegrund. En undersökning3 visade att 73 procent av medarbetarna i en vanlig svensk organisation är oengagerade och att endast 16 procent är engagerade, drivna med passion och idéer. Vi provade att välja våra grundvärderingar (behövs för välmående/ bra funktion), de självförverkligande(för glädje/nöjdhet) och de värderingar vi vill sprida vidare. Tillsammans med en obekant person turades vi om att presentera en värdering från varje kategori samt dess betydelse för oss. Tio minuter krävdes för att skapa tillit! Övningen används för att skapa bättre klimat på arbetsplatser. När vi kan verbalisera våra egna värderingar kan vi associera dem till organisationens värdeord.

Ola Björgell

Sist men inte minst några kloka ord från kongresspresidenten Ola Björgell. Regionöverläkare för AT/ST i Region Skåne, författare och entreprenör som brinner för ledarskap. Ola är initiativtagare till många kurser och stora kongresser, bland annat Framtidens Specialistläkare. Han är tillsammans med Ulrika Uddenfeldt Wort huvudredaktör för ”ST-boken” som är en guide från start till mål för ST-läkaren, handledaren, studierektorn och även verksamhetschefen. Ola Björgell menar att det är viktigt att avdramatisera läkarens ledarroll och genom utbildning skapa ett naturligt ledarskap. Som läkare leder vi dagligen vare sig vi vill eller inte, till exempel på akutrummet, i rondarbetet och genom utbildning av yngre kollegor.

”Feedback är kärlek på riktigt och öppnar upp till en lärande dialog”, säger Ola Björgell och påpekar att hälso- och sjukvård är värdebaserat och varje möte med en patient måste tillföra värde, därför är det viktigt att ge feedback på rätt sätt. Många fel inom vården är undvikbara om vi blir bättre på att kommunicera. Detta skapar även en familjär arbetsplats.

Har du några tips på hur vi kan bli bäst på handledning?

– Börja efterfråga feedback på ditt handledarskap, ta dig tid till reflektion och var öppen för att lära av varandra. Tillsammans hittar man de bästa lösningarna!

Handfasta råd

Ola Björgell och Ulrika Uddenfeldt Wort ger i ST-boken flera exempel på olika validerade bedömningsinstrument. Vissa kollegor argumenterar att det tar för mycket tid och att det blir jobbigt att fylla i alla mallar. Enligt honom är det viktigt att verksamhetschefen stöttar och att det avsätts tid i klinikvardagen för utbildning. – Våga testa, ge inte upp direkt! På sikt finns ett otroligt mervärde. Det blir lättare att ge konstruktiv feedback, samt att komma bort ifrån tyckande och korridorskonsultationer. Mervärdet för ST-läkaren blir ökad trygghet och att det över tid är enklare att mäta en förändring. STläkarens motstånd till att ta emot feedback minskar om den ges konstruktivt. Vi kommer snabbare till förståelse som leder till förändring. Detta skapar enligt Ola Björgell de bästa förutsättningarna för att varje ST-läkare ska kunna uppnå sin fulla potential i yrkesrollen. Därmed får patienterna den bästa vården och bemötandet. Ola menar att själva kärnan i läkaryrket just är att ge. Med omsorg och respekt i givandet blir det en kärleksfylld handling, där både kollegor och patienter kan känna sig absolut välkomna.

Referenser

1. Makary MA1, Daniel M2. Medical errorthe third leading cause of death in the US. BMJ. 2016 May.
2. DaRosa DA, Zwischenberger JB, Meyerson SL, George BC, Teitelbaum EN, Soper NJ, Fryer JP. A theory-based model for teaching and assessing residents in the operating room. J Surg Educ. 2013
3. http://selfleaders.se