Ett bankrån i slow motion
2017-04-24 / Svensk Kirurgi / Volym 75 / Nr 2 / 2017
En bekant arbetar på ett av de stora företagen som säljer röntgenutrustning. Han använde orden i rubriken för att beskriva hur det kändes att sitta i upphandlingar helt styrda av konsulter. Allt tog längre tid och blev svårare eftersom han inte fick kommunicera direkt med beställarna, utan alltid via konsulter, som kunde debitera landstinget hur många timmar de ville tack var att de skrivit in sin egen fria roll i upphandlingsprocessen. Detta kommer att diskuteras i det kommande mötet med verksamhetschefer och professorer under rubriken ”Senior consultants eller managment consultants – vem ska styra svensk sjukvård?”. Referat kommer i nästa nummer och förhoppningsvis kan professionen återta initiativet, bland annat tack vare ökad mediabevakning av dessa frågor.
JAKOB HEDBERG
jakob.hedberg@svenskkirurgi.se
Vi mäter och mäter allt fler variabler i hopp om att kunna förbättra viktiga utfall, skickligt betraktat i Göran Rosenbergs krönika i ”Godmorgon världen”1 . Jag kom nyligen över en utmärkt artikel där författarna diskuterar detta ur ett akademiskt perspektiv, och mycket är direkt överförbart till sjukvård2 . Redan 1975 formulerades Goodharts law, som säger att när ett utfallsmått blir ett mål, upphör det att vara ett bra mått. Campbells lag publicerades året efter och innebär att ju mer en kvantitativ indikator används för beslutsfattande, desto mer kommer den att störa och korrumpera de processer den avser mäta. Dessa mer än 40 år gamla kunskaper har fortfarande relevans för hur vi arbetar med kvalitetsutveckling. Sammanfattningen av denna problematik kan knappast göras bättre än av ekonomen Tim Harford apropå bonusar till bankchefer: ”Kan du mäta det som verkligen har betydelse? Om inte, så kommer ekonomiska incitament enbart att producera kortsiktighet, inskränkthet eller rena bedrägerier. Om ett jobb är komplext, multifacetterat och om det innebär subtila avväganden, så är den bästa strategin att anställa bra folk, betala dem efter position och säga åt dem att utföra jobbet så bra de kan” (min översättning)3 . Sjukvård stämmer ganska bra på den beskrivningen. Detta innebär att vi måste lägga oss i vilka utfallsmått som väljs. Det finns inget bättre och, vågar jag påstå, billigare sätt att visa upp sin verksamhet, än forskning. På sidan 68 kan vi läsa om vilka förutsättningar den kirurgiska forskningen har inom länskirurgin. Även här kan man läsa att det inte finns några enkla modeller eller formler, utan förutsättningarna handlar om vilken inställning de personer som är med och påverkar verksamheten har.
Kolumnen kommer i detta nummer från Karlskrona och jag är glad för att fler röster från länssjukhus kommer till tals i tidningen. Det är knepigt att få loss tid att skriva från pressande scheman, men jag vill verkligen uppmana verksamhetsföreträdare att bidra! Vi ser mycket fram mot Kirurgveckan och på sidan 78 presenteras Jönköpings kirurgklinik, som numer är en länsklinik med ansvar för nästan 350 000 innevånare.
En mycket viktig röst är också patienter och anhöriga. Jag är därför mycket glad att kunna publicera en artikel om PALEMA, den relativt nystartade patientföreningen för dem som drabbats av cancer i pankreas, lever, matstrupe eller magsäck. Det är mycket bra att vi nu kan hänvisa till hjälp och stöd från en ideell organisation även för dessa patienter, inte minst för anhörigstöd. En annan förening som har stor betydelse för våra patienter är den nationella föreningen för specialissjuksköterskor inom kirurgisk vård, NFSK, som beskriver sin verksamhet på sidan 108. Jag tror att jag med fog kan påstå att jag har fullt stöd från dem när det gäller det jag ska skriva nu: För övrigt anser jag att vårdavdelningarna bör bemannas.
1. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=438&arti kel=6654857
2. https://svpow.com/2017/03/17/every-attempt-to-manage-academiamakes-it-worse/
3. http://timharford.com/2016/09/4035/
