Akutkirurgiska Dagarna i Malmö 2017
2017-05-07 / Svensk Kirurgi / Volym 75 / Nr 3 / 2017
För tredje året i rad arrangerades de Akutkirurgiska Dagarna, detta år i Malmö den 14–15 mars. Som arrangör stod den Akutkirurgiska sektionen i Malmö, SUS, med Sakarias Wangefjord som värd. Man kan nu säga att de Akutkirurgiska Dagarna blivit en tradition. Mötet kunde äga rum tack vare stöd från utställare.
Stefan Redéen
Linköping
stefan.redeen@regionostergotland.se
Folke Hammarqvist
Stockholm
folke.hammarqvist@ki.se
SAKN, Svenska Akutkirurgiska Nätverket
Programmet var varierande och kändes väldigt aktuellt. Det spände mellan paneldiskussioner avseende ”kvalitetssäkring” av akutkirurgin till specifika programpunkter inom olika diagnoser och situationer.
Akuta laparotomier
Vi hade det stora nöjet att få träffa dr Dave Murray, anestesiolog från James Cook University Hospital, Middlesbrough, UK, som systematiskt arbetat med att beskriva akuta laparotomier i England (NELA; National Emergency Laparotomy Audit). Han beskrev kvalitetsarbetet kring akuta laparotomier och den höga risk för komplikationer och mortalitet, speciellt för vissa grupper av patienter med urakuta bukkirurgiska sjukdomar. Detta blev uppmärksammat för några år sedan, vilket initierade ett förbättringsarbete kring det perioperativa omhändertagandet i samband med akut laparotomi; ELPQuic (Emergency Laparotomy Pathway Quality improvement care, vilket innebär tidig bedömning av god kompetens, preoperativ målstyrd vätskebehandling, tidig antibiotika vid buksepsis, operation inom önskad prio-tid samt adekvat vårdnivå postoperativt) är ett synnerligen aktuellt begrepp som just nu diskuteras och visat sig vara framgångsrikt. Vi har mycket att lära och kan få många idéer av detta arbete i strävan att förbättra utfall efter akuta laparotomier i Sverige.
Kvalitetsarbete
Pelle Gustafsson, chefsläkare på LÖF, berättade om det nu avslutade projektet – Säker bukkirurgi. Strukturen i vården, det gemensamma multiprofessionella teamarbetet är viktigt för att göra bukkirurgin säkrare. I anslutning till detta genomfördes en paneldebatt på temat ”Hur ska vi kvalitetssäkra akutkirurgin”. Deltagare i paneldebatten var Pelle Gustafsson, LÖF, Gabriel Sandblom, Gallriks och Bråckregistret, Ingvar Syk, Kolorektalregistret, Olle Ljungqvist, ERASsociety och Claes Mangelius, SPOR; Svenska Perioperativa Registret. Vi fick intressanta synpunkter presenterade hur den akuta kirurgin kan beskrivas och studeras i befintliga register. Sökbarheten finns förstås i alla register med möjlighet att belysa akutkirurgin. Det var tydligt att samarbetet mellan specialiteter och utbyte av erfarenheter med registerarbete kan utvecklas ytterligare, och det känns som att det är ett bra läge att utveckla detta vidare. Detta trots att det finns osäkerhet kring framtida finansiellt stöd att hålla register. Arbetet med akutkirurgiska patienter behöver kvalitetssäkras tydligare och ett samarbete enligt ovan och bra registerdata är då grundläggande. Lika viktigt är det att bra studier görs inom det akutkirurgiska området.
ERAS
Olle Ljungqvist och Folke Hammarqvist (en av artikelförfattarna) belyste ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) och dess aktuella utveckling till att bli globalt accepterad och använd. Ursprungligen beskrevs konceptet inom kolorektalkirurgin, men har nu fått en spridning och används inom övre GI-kirurgi, gynekologi och urologi. ERAS har tillsammans med teknikutveckling och ett evidensbaserat förhållningssätt bidragit till förbättrat outcome i samband med kirurgi. Ett av de viktiga elementen i ERAS är att registrera utförda åtgärder vilket därigenom ger en möjlighet att interaktivt utvärdera den egna verksamheten. Riktlinjer är på väg att utvecklas inom akutkirurgin och även om man inte kan använda alla ERAS-delar från elektiv verksamhet, kan konceptet modifieras och anpassas till akutverksamhet för en rad akutkirurgiska tillstånd. Detta är redan beskrivet i publikationer. Vi kommer här i Sverige delta aktivt för att utveckla riktlinjer för akutkirurgi. Vi har dessutom i Sverige nyligen bildat en nationell ERAS-förening (SwERAS) med multiprofessionell representation (se separat artikel).
Paneldebatt om kring akutkirurgisk kvalitet med utgångspunkt från befintliga register. Från vänster i bild, Olle Ljungqvist, Ingvar Syk, Pelle Gustafsson, Gabriel Sandblom, Claes Mangelius, Shahin Mosheni samt Sakarias Wangefjord som diskussionsledare.
En snart fullsatt lokal efter en paus. Mötesarrangören Sakarias Wangefjord i mitten på första raden har all anledning att vara nöjd med programmet och dagarna.
Organisation
På temat ”Akutkirurgins organisation” och ”Erfarenheter att starta upp en akutkirurgisk sektion” beskrev artikelförfattaren och Stefan Santén, SUS, det stora behovet av att ha en bra struktur på akutkirurgin i synnerhet då väldigt mycket i sjukvården förändras och i relation till ”Nivåstruktureringen”. Vi har ju inga patientföreningar för tarmischemi, akuta gallor eller akut proktologi, utan det ses som en självklarhet att man ska känna sig trygg när man kommer till akutmottagningen utan att det ”svajar” i omhändertagandet. Stefan Santén beskrev det lyckade konceptet man utvecklat i Malmö och Lund avseende akutkirurgin. På akutsektionen i Malmö/Lund är man idag cirka 20 specialister, varav 14 disputerade och man ansvarar för fyra och en halv avdelning med stor omsättning av patienter. Det beskrevs som grundläggande att få ett tidigt mandat att ta uppdraget samt att känna förtroende och tillit i samarbete med övriga kollegor.
Akutkirurgisk expertis
Agneta Montgomery, SUS, beskrev ett arbete inom SBU kring akut gallkirurgi vilket kommer att utmynna i rekommendationer kring gallkirurgi. Kort kan man säga att det behövs mera randomiserande studier för att göra större förändringar inom gallkirurgin.
Antoni Zawadski, SUS, föreläste om den akuta proktologin och aspekter kring alla akutproktologiska diagnoser. Vi fick många bra tips kring handläggning och vad en akutkirurg bör behärska.
Fredrik Swahn, SUS, föreläste om ”Att behandla akut övre GI-blödning – när, var och av vem?”. Fredrik belyste alla moderna möjligheter att hantera övre GI-blödning på. Detta område behöver fortsatt hanteras inom kirurgin, för de patienters som är påverkade. Framtida endoskopijourlinjer återstår att utvärdera.
Jenny Rystedt, SUS, presenterade sitt avhandlingsarbete om gallgångsskador. Bland annat framkom att gallor med misstanke om malignitet alternativt Mirizzi är något som bör hanteras inom ÖAK verksamhet.
Sakarias Wangefjord, SUS, berättade om erfarenheterna på kliniken av den transcystiska stenextraktionen vilken ju underlättar speciellt när man handlägger patienter som genomgått gastric by-pass operationer. Bra tips kring procedur gavs. Diskussionen kan fortsätta på detta tema, med föroch nackdelar mellan olika metoder.
Pamela Buchwald samt Tobias Axmarker, SUS, presenterade moderna aspekter kring kolonileus. Pamela presenterade ett illustrativt patientfall som diskussionsunderlag. Vi fick också en uppdatering kring användandet av stent i samband med kolonileus. Temat akut kolonkirurgi kommer nu i Jönköping presenteras på en gemensam session mellan Kolorektalföreningen och Akut- och traumakirurgiska föreningen.
Framtiden
Stefan Redéen (en av artikelförfattrna, Linköping) gav sin vision på akutkirurgins framtid och dess organisatoriska utveckling. Akutkirurgin och akutkirurger ihop med traumakirurgin kommer vara betydelsefull för befolkningen när det gäller akuta kirurgiska tillstånd och trauma, samt i ett gränsland där övriga elektiva specialiteter inte längre verkar. Nivåstruktureringen påverkar svensk kirurgi rätt mycket redan idag, sannolikt mera framöver. Patientfokus behöver tydliggöras i alla led så att ett professionellt omhändertagande inklusive utbildning av ST och bakjoursutbildning kan fortsätta utvecklas. Register, forskning och fokus på den störda fysiologin är delar som behöver utvecklas. Idag finns det akutsektioner på sju av åtta regionsjukhus samt på tio av 15 länssjukhus. I framtiden sannolikt flera.
Vi inom det Svenska Akutkirurgiska Nätverket tackar Sakarias, medverkande, sponsorer och Malmö för ett väldigt intressant möte. Ni som inte kunde vara med förstår säkert av referatet och programmet att det var mycket Hot topics. Nästa år erbjuds en ny möjlighet att delta, och då kommer vi ha ett program bestående av akutkirurgi och traumatologi vilket ju speglar den moderna utvecklingen och att moderna enheter bör byggas med akutkirurgi och traumatologi integrerat. Det vill säga Akutkirurgiska och Trauma Dagarna – som ett preliminärt arbetsnamn.
