BJS-föreläsningen Maximalinvasivt lärande på operationssalen

2017-08-20 / Svensk Kirurgi / Volym 75 / Nr 4 / 2017

Debra DaRosa, professor emeritus i kirurgi och medicinsk utbildning, Chicago, Illinois, höll årets BJS-föreläsning på Kirurgveckan i Jönköping. Hon berättade initierat och roande om hur kirurger och adepter bäst lär i kliniken och kom med flera handfasta tips.

Anna Leifler
Stockholm
anna.leifler@erstadiakoni.se

Debra DaRosa inledde med att tala om en undersökning1 som gjorts för att studera förväntningar från ST-läkare kring inlärning respektive vad seniora specialister ville lära ut på sal. Skillnaderna var stora; ST-läkarna ville lära sig instrumenthantering och val av suturmaterial i första hand under det att de seniora var mest benägna att lära ut sjukdomsgenes och anatomi. För att uppnå de bästa förutsättningarna för en bra kirurgisk utbildning är det av stor vikt att specialister och ST-läkare har en samstämmig uppfattning om vilka behov och önskemål som finns så att man gemensamt kan utforma en anpassad läroplan.

Systematisk utbildningsstege

De flesta ST-läkare i kirurgi, både i USA och Sverige, upplever att man får för lite praktisk träning. Att optimera utbildningen så att man hinner lära sig så mycket som möjligt på en begränsad tid måste då vara ständigt fokus.

För att uppnå en säker och smidig övergång från lärling till självständig operatör föreslog Debra DaRosa en indelning av utbildningen i fyra enkla steg:

1. Visa och berätta
2. Aktiv hjälp
3. Passiv hjälp
4. Enbart rådgivning/stöd

Målet är att öka ST-läkarens autonomi och minska handledarens vägledning successivt. En annan viktig del i utbildningen är förberedelse inför operationen. Föreläsaren poängterade att ansvaret för detta åligger ST-läkaren som bör se videos om ingreppet och teoretiskt lära sig viktiga moment samt inhämta kunskap om anatomi som är nödvändig för operationen. ST-läkaren ska helst om möjligt också öva ingreppet i simulator innan utförande i verkligheten. Man bör också vara påläst om patienten och i förekommande fall ha deltagit på MDK. Den mentala förberedelsen ska inte underskattas. En randomiserad studie(2) som redovisades kort visade att mental förberedelse förbättrar både de kirurgiska färdigheterna och resultaten.

B-I-D-modellen

Ett annat sätt att systematisera lärandet på operationssalen är att använda den så kallade B-I-D-modellen(3), där B står för Before, I för Intraoperativt och D för Debriefing. Inför operationen bör man gå igenom tidigare erfarenhet hos ST-läkaren, förväntningar och mål med operationen. Under operationen rekommenderade professor DaRosa åhörarna att använda den ovan beskrivna utbildningsstegen. Postoperativt poängterades vikten av feedback, och man får inte missta sig och tro att kritik eller beröm är feedback. Feedback bör på ett precist och tydligt sätt tala om vad man har gjort bra och vad man inte lyckats väl med och hur man kan förbättra sig.

Professor Debra DaRosa, Northw. Univ, Chicago, hälsades välkommen av KIRUBs Nathalie Young på Kirurgveckan 2017 i Jönköping.

SIMPL – en enkel app

Professor Darosa har varit med i utvecklingen av Procedural Learning and Safety Collaborative (PLSC), en amerikansk non-profit organisation som fokuserar på att ta fram verktyg och tekniker för att förbättra den kirurgiska träningen. Ett av verktygen är en gratis app för mobilen kallad SIMPL: System for Improving and Measuring Procedural Learning. Appen fungerar som en tvåvägskommunikation mellan ST-läkare och lärare för feedback och registrering av antal operationer. Tanken är att göra utvärdering och registrering tydlig, objektiv och lättöverskådlig. Här bokförs samtliga operationer och uppgifter om ST-läkaren assisterat, utfört delar av operationen eller opererat självständigt. Här registreras också utvärdering av handledning och stöd från den seniora kirurgen. Målet är att ge en rättvis bild av den individuella utbildningen och på så sätt förbättra ST-läkarutbildningen och säkerställa att man efter fem år lärt sig allt man behöver för att vara en självständig kirurg.

Positiv miljö – kul på salen

Att skapa en positiv miljö på operationssalen är av största vikt. Alla ska känna sig välkomna och delaktiga på salen. Men, en viss grad av stress, relaxed alertness, är nyttigt och får STläkaren att prestera bättre. Att ställa krav på förberedelse och kunskap ger respekt, menade föreläsaren, och sa vidare att lite handsvett innanför de sterila handskarna inte är så tokigt(4) . Lärande är känslomässigt och därför lär man sig mer av någon som är vänlig än någon som är otrevlig. Att vara lärare är ett stort ansvar och ett privilegium och det gäller att göra det absolut bästa av det.

– Var systematisk, ställ krav, lär och ha kul!, var föreläsarens huvudbudskap.

Referenser
1. Pugh, DaRosa, Bell, Amer J Surg, 2010.
2. Arora S, Aggarwal R, et al, Ann Surg 2011 Feb; 253(2):265-70.
3. Nicole R, Williams R, JACS, 2008 4.
4. The Optimum Balance of Stress and Learning, Whitman, Spendlove, Clark 1984.