Förändringens vindar

2017-11-08 / Svensk Kirurgi / Volym 75 / Nr 5 / 2017

Om vi blir betydligt fler kirurger. Om en stor del av akutuppdraget tas över av akutläkare. Om antalet operationer förblir konstant. Vad innebär det för vårt yrke? Detta har vi skrivit om tidigare och i föreliggande nummer beskriver Göran Wallin om bakgrunden till den enkät som skickas ut till landets kliniker för att få tydliga siffror att koppla till den viktiga diskussion vi som kår behöver driva i frågan. Å ena sidan belyser de siffror från Uppsala/Örebroregionen som presenteras, att det är angeläget att utnyttja befintliga operationers utbildningspotential på bästa sätt, något som ibland inte låter sig göras i effektiviseringens och upphandlingarnas verklighet. Å andra sidan kommer man inte undan en oro för att vi utbildar fler kirurger än vi har en meningsfull kirurgisk verksamhet för på sikt. Dessa strategiska frågor är något vi gärna belyser med diskussioner i Svensk Kirurgi.

JAKOB HEDBERG
jakob.hedberg@svenskkirurgi.se

Den kommande översynen av den högspecialiserade vården som Claes Jönsson skriver om i ledaren, kommer också påverka sjukvårdskartan i vårt land. Att vi som förening hänger på med att fokusera på ”Akutkirurgins år” känns därför viktigt. Vi har inga starka patientföreningar för perforerad divertikulit eller traumaomhändertagande och ansvaret på oss som professionsföreträdare att ge konsekvensbeskrivningar och bilda opinion blir då desto större. Det nya året kommer att inledas med artiklar med akutkiruriskt tema och jag uppmanar alla som vill delta i detta arbete att bidra med texter. Såväl översikter i akutkirurgi som debattartiklar är varmt välkomna!

Vi har fått många fina texter till det här numret som har mycket matnyttig läsning. Metastaskirurgi ökar i landet och i tre artiklar belyser vi detta ämne. Klinisk genetik har en viktig roll vid flera tumörsjukdomar, en roll som med all sannolikhet kommer öka i betydelse framöver. En artikel om genetik vid kolorektal cancer finns på sidan 250 och fler kommer att följa. Vi har också en modern översikt om pankreascancer och flera fina referat från Kirurgveckan.

Kolumnen beskriver den omtumlande resa kirurgkliniken i min gamla hemstad Norrköping genomgått. Jessica Frisk beskriver ett exempel på reträtt från centralisering och vilka konsekvenser den organisationssnurren hade på verksamhet och bemanning. Kanske finns det saker att lära för beslutsfattare på andra håll i landet? Dock är inte antalet läkare som arbetar på kirurgklinik något problem totalt sett i landet. Det ser ut som att vi blir allt bättre bemannade och kanske kan en lite eftertanke vara på sin plats innan alltför många av våra arbetsuppgifter delegeras bort till andra specialiteter eller yrkegrupper. Om vi inte värnar om vårt yrkes integritet kommer ingen annan att göra det heller. En svår balansgång där stor hänsyn dock alltid behöver tas till den operativa träningen. Just nu är det hur som helst tydligt att ett annat personalproblem än läkarnas står högst på listan av uppgifter som måste lösas för att vi ska kunna bedriva god kirurgisk vård i hela landet, och det är sjuksköterskebristen. SKL ser enligt uppgift en vändning, och jag hoppas att det är något man ser på flera kirurgkliniker eftersom:

För övrigt anser jag att vårdavdelningarna bör bemannas.