Livskvalitet vid tyreoideacancer

2018-02-16 / Svensk Kirurgi / Volym 76 / Nr 1 / 2018

Christel Hedman, onkolog, disputerade vid Karolinska Institutet den 24 november 2017 med sin avhandling Quality of life in patients with thyroid cancer. Här berättar hon kortfattat om sina studier kring livskvalitet hos patienter med tyroideacancer.

CHRISTEL HEDMAN
christel.hedman@ki.se
Stockholm

Differentierad tyreoideacancer (DTC) utgör endast en procent av alla cancerfall i Sverige, men är en av de snabbast ökande cancerformerna.

Snabbt ökande cancerform

DTC diagnostiseras relativt tidigt i livet, medelåldern vid insjuknande är cirka 50 år. Prognosen är god och mer än 90 procent av patienterna lever efter tio år. Då många patienter lever länge med sin diagnos utgör den hälsorelaterade livskvaliteten en viktig faktor för patienternas välbefinnande.

Formulär för livskvalitet

Syftet med denna avhandling var att studera livskvalitet hos patienter med DTC både på kort och lång sikt. Livskvaliteten mättes med två livskvalitetformulär: SF-36 och ett studiespecifikt formulär. SF-36 är ett väl validerat instrument där resultat från en svensk normalpopulation finns som jämförelse. Som komplement användes ett studiespecifikt formulär, för att mäta symtom specifika för tyreoideacancer och med frågor om rädsla för återfall och livssyn.

Trötthet, sömnbesvär och irritation

I en populationsbaserad tvärsnittsstudie genomförd 14–17 år efter diagnos inkluderades 279 patienter (svarsfrekvens 79 %). Dessa patienter hade sämre livskvalitet jämfört med den svenska normalpopulationen. Därtill hade hälften av patienterna oro för återfall, trots många år sedan diagnos. De patienter som hade oro för återfall hade påtagligt sämre livskvalitet än de utan oro1 . Majoriteten av patienterna hade symtom som skulle kunna vara relaterade till den givna cancerbehandlingen och den tyroxinbehandling de flesta patienter får. De vanligaste symtomen var trötthet, sömnsvårigheter och irritationskänsla. Patienterna med symtom hade påtagligt sämre livskvalitet än de utan symtom. Eftersom symtomen kunde bero på många andra faktorer än sjukdomen, som ålder, kön, komorbiditeter och cancerns allvarlighetsgrad, justerades resultaten för dessa faktorer. Analyserna visade att den negativa inverkan på livskvalitet av trötthet, irritationskänsla och sömnssvårigheter berodde på dessa symtom och inte på andra faktorer2 .

Ursprunglig livskvalitet av vikt

I en populationsbaserad prospektiv studie inkluderades DTC-patienter från alla kliniker i Sverige som behandlar tyreoideacancer med radiojod. Totalt inkluderades 349 patienter (svarsfrekvens 72 %), varav 235 (svarsfrekvens 94 %) hade uppnått ett års uppföljningstid. Livskvaliteten förbättrades påtagligt under det första året, vilket var förväntat. Majoriteten av patienterna hade oro för återfall både vid diagnos och vid ettårsuppföljning, vilket påverkade deras livskvalitet negativt. För att identifiera om någon faktor vid diagnos kunde förutspå patienternas livskvalitet efter ett års uppföljning analyserades bland annat följande faktorer: ålder, kön, utbildning, oro för återfall och livsvalitet vid diagnos. Den enda faktorn som vid diagnos kunde förutspå livskvalitet vid ettårsuppföljningen var livskvaliteten vid diagnos.

Ångest för recidiv

I det sista delarbetet gjordes semistrukturerade intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys3 . Syftet var att få en så bred uppfattning som möjligt av hur det är att leva med diagnosen tyreoideacancer. För att förstå variationen av upplevelsen och få många olika aspekter av hur det är att leva med tyreoideacancer användes ändamålsenligt max-varierat urval. De patienter som inkluderades var både män och kvinnor i olika åldrar med varierande utbildning och patienter med både spridd sjukdom, tidigare recidiv och friska patienter. Totalt intervjuades 21 patienter. De flesta patienter, oberoende av ålder, kön eller sjukdomsstadium, upplevde ångest. Denna ångest var relaterad till oro för återfall och många upplevde att ångesten ökade i samband med återbesök. De flesta patienterna hade strategier för att minska ångesten. Det vardagliga livet med arbete och barn hjälpte dem att inte tänka på sin cancersjukdom. Bra och fullständig information om sjukdomen och dess behandling gav patienterna en känsla av kontroll och hjälpte dem att bearbeta sin sjukdom.

Ta oron på allvar

Sammanfattningsvis upplevde patienter med DTC sämre livskvalitet jämfört med en generell population i Sverige, trots den goda prognosen. Orsaken är antagligen mångfacetterad, och torde vara relaterad till själva cancersjukdomen. Då majoriteten av patienterna upplevde symtom som trötthet och sömnproblem är det viktigt att fråga patienterna om dessa symtom för att hjälpa dem med de symtom som är möjliga att behandla. Många patienter hade rädsla för återfall, både vid diagnos och under uppföljning. Oron ger både en försämrad livskvalitet och är också en källa till ångest. Denna oro kan förvärras av att patienterna fått höra att de har en ”snäll cancer”, vilket gör att deras rädsla och ångest inte tas på allvar. Således är det viktigt att fånga upp patienternas upplevelser, och istället för att prata om en ”snäll cancer” kan ordet lågriskcancer användas. Att erbjuda psykosocialt stöd även vid tyreoideacancer är oerhört viktigt, då många patienter kan ha blivit negligerade vid diagnos på grund av den goda prognosen.

Referenser

1. Hedman C, Djarv T, Strang P, et al: Determinants of long-term quality of life in patients with differentiated thyroid carcinoma – a population-based cohort study in Sweden. Acta Oncol 55:365-9, 2016.

2. Hedman C, Djarv T, Strang P, et al: Effect of Thyroid-Related Symptoms on LongTerm Quality of Life in Patients with Differentiated Thyroid Carcinoma: A Population-Based Study in Sweden. Thyroid 27:1034-1042, 2017.

3. Hedman C, Strang P, Djarv T, et al: Anxiety and fear of recurrence despite a good prognosis: an interview study with differentiated thyroid cancer patients. Thyroid, 2017.

Tyroidea, ett livsviktigt organ.