ProVivas väg från idé till butikshylla
2018-02-16 / Svensk Kirurgi / Volym 76 / Nr 1 / 2018
Bengt Jeppsson, professor emeritus vid Lunds Universitet, Skånes Universitetssjukhus, kirurgiska kliniken i Malmö, rapporterar här från Kirurgveckan i Jönköping om ett forskningsprojekt som slutade på butikshyllan.
BENGT JEPPSSON
bengt.jeppsson@med.lu.se
Malmö
Framtagandet av ProViva och forskningen bakom illustrerar på olika sätt forskningens villkor. Projektet börjar inom intensivvården och en del av det hamnar till slut på butikshyllan.
Svårbehandlade IVA-patienter
Den första fasen visar att en god idé inte kan omvandlas till ett framgångsrikt koncept om den uppstår i fel tid. En idé måste för att bli framgångsrik stötas och blötas genom långa diskussioner kring patientproblem. Kollegor vid kirurgiska kliniken i Lund deltog i denna diskussion där inte minst professor Stig Bengmark var ledande och inspirerande. Fokus i diskussionen låg på patienter som vårdades inom intensvivvården på grund av multipel organsvikt med sviktande lung-, lever- och njurfunktion. Ofta var tillstånden orsakade av komplikationer till operationer eller trauma. De flesta av dessa patienter behandlades framgångsrikt av intensivvården, men en del förblev septiska trots antibiotikabehandling och frånvaro av abscess eller annat septiskt fokus.
En trött tarm
En ögonöppnare för oss blev en artikel i Annals of Surgery av kirurger under ledning av Jonathan Meakins 1993. Dessa kollegor framlade hypotesen att orsaken till multiorgansvikt i denna grupp av patienter fanns i magtarmkanalen. En tarm med överväxt av antibiotikaresistenta bakterier, atoniskt påverkad av läkemedel och med total frånvaro av enteral nutrition antogs läcka bakterier och bakterieprodukter (endotoxin) som bidrog till och underhöll organsvikten. En atrofisk slemhinna med nedsatt infektionsförsvar bidrog ytterligare till detta. Här måste man alltså tänka i helt ny banor! Patienterna hade i regel erhållit antibiotika för att eradikera en pågående infektion och abscesser eller liknande kunde inte påvisas.
Hjälp utifrån
Efter många diskussioner kom vi fram till att göra tvärtom och istället tillföra “nyttiga” bakterier för att påverka tarmfloran där man misslyckats med behandling med antibiotika. Vi började då kartlägga bakteriefloran i frisk tarmslemhinna avseende laktobaciller, som tillhör den nyttiga bakteriefloran. Dessa bakterier är inte patogena och kunskapen om dem saknades i stort vid denna tidpunkt hos de flesta medicinska mikrobiologer. Kunskapen fanns att hämta på helt annat håll: hos mikrobiologer inom livsmedelsnäringen och lantbruksuniversitet. Genom kontakter mellan medicin- och livsmedels-mikrobiologer öppnades ett helt nytt forskningsfält och vi kunde i detalj kartlägga den nyttiga tarmfloran med avsikt att tillföra laktobaciller till patienter med en förmodad rubbad tarmflora, precis så som beskrevs i Meakins forskningsartikel.
Egenstudier
Efter ett mångårigt mödosamt kartläggningsarbete, där man parallellt gjorde in vitro studier för att testa pH-känslighet och förmåga att binda till epitelceller presenterades en blandning av de elva vanligast förekommande laktobacillerna. Nästa steg blev test på människa. Vi använde oss själva som testpersoner, drack blandningen och tog biopsier från tunntarms- och kolonslemhinnan. Vi kunde då tydligt visa att vissa laktobacillstammar överlevde passagen i magtarmkanalen och kunde kolonisera ända ned till rektum efter oral tillförsel. En stam var bäst, nämligen Lactobacillus plantarum 299 v, och vi fortsatte att arbeta med den.
Helt ny terapi
Vi genomförde en randomiserad studie på 45 patienter med multipel organsvikt, som vårdades på intensivvårdsavdelningar utan känt bakteriefokus – den typ av patienter som beskrevs i Meakins studie. Vi kunde då visa att laktobaciller kan kolonisera tarmen efter oral tillförsel hos svårt sjuka patienter. Samtidigt minskade inflammationen i blod, en skadad tarmbarriär kunde repareras och kolonisering av patogena bakterier minskade, till exempel ı luftvägarna. En ny terapi syntes möjlig med tillförsel av levande laktobaciller till svårt sjuka patienter för att återställa en tarm med en rubbad tarmflora.
Kommersiell hjälp
Uppfyllda av dessa resultat uppvaktade vi flera läkemedelsföretag verksamma inom magtarmområdet i Sverige för att intressera dem för att lansera en ny produkt. Vi möttes av Referat från Kirurgveckan stor nyfikenhet över de intressanta resultaten, men inget företag var berett att lansera en produkt med levande bakterier. Tiden var inte mogen! Vi var beredda att ge upp det hela. Vi hade haft ett fantastiskt projekt med nya forskningssamarbeten men längre än så kom vi inte. Då fick vi kontakt med direktör Kaj Vareman, som arbetade på Ideon forskningsby i Lund. Hans uppgift var att identifiera forskningsprojekt som kunde kommersialiseras. Hans råd var att strunta i läkemedelsföretagen och kontakta livsmedelsföretag. Han kontaktade Skånemejerier och så småningom togs ett nytt livsmedel fram med Lactobacillus plantarum 299 v och fruktfiber. En testförsäljning utfördes och resultaten överskred alla förväntningar – ProViva var född. Försäljningen ökade kontinuerligt över åren och produkten säljs nu i Norden och USA och i tablettform i många länder over hela världen.
