Replik – Svenska Läkaresällskapets nya medlemsförslag
2018-04-18 / Svensk Kirurgi / Volym 76 / Nr 2 / 2018
Ett starkt Svenska Läkaresällskapet är viktigt men det måste bygga på en bra verksamhet och inte en kollektiv anslutning av våra medlemmar. Svensk Kirurgisk Förenings styrelse skriver här ett svar till Svenska Läkaresällskapets förslag om nya medlemsregler som presenterades i en artikel i föregående tidning.
Peter Elbe, Lars Enochsson,
Cleas Jönsson, Magnus Kjellman,
Per-Anders Larsson, Anna Leifler,
Layla Mirzaei, Anette Persson,
Sara Regnér och Malin Sund,
För Svensk Kirurgisk Förening
Att Svenska Läkaresällskapet (SLS) är starkt är viktigt, inte bara för läkarna, utan för svensk hälso- och sjukvård i sin helhet.
Stärkta positioner
I förra numret av Svensk Kirurgi presenterade SLS ett förslag på hur man skulle kunna stärka sin ställning och samtidigt förstärka banden till specialitetsföreningarna. I korthet går förslaget ut på att alla specialitetsföreningars medlemmar automatiskt också blir medlemmar i SLS. Medlemsavgiften till SLS skulle därmed minska för de som är medlemmar idag, men förstås öka för de som idag inte är medlemmar.
Minskat antal medlemmar
Som bakgrund kan nämnas att SLS länge har brottats med svikande medlemsantal och dålig ekonomi. Mycket tid och pengar lades under en längre period på att hålla liv i Riksstämman, istället för att koncentrera sig på mer aktuella ämnen. Många har upplevt att Läkarförbundet varit mer innovativt och drivit frågor som ligger i tiden.
Nödbroms
Att kollektivansluta specialitetsföreningarnas medlemmar känns helt fel. Ungefär som om SLS drar i nödbromsen! Specialitetsföreningarna får stå för kostnaden och riskerar att förlora medlemmar när medlemsavgiften går upp. SLS kan fortsätta med ordinarie verksamhet. Det vore rimligt om SLS istället analyserade varför medlemsantalet minskar och fokuserade på att förbättra sin verksamhet.
Verksamhetsförslag
Här kommer några förslag på vad SLS skulle kunna arbeta med:
1. Stötta specialitetsföreningarna med en kursorganisation. Redan 2008 när Socialstyrelsen införde nuvarande föreskrift för specialistutbildning (SOSFS 2008:17) blev ett flertal kurser obligatoriska. Det var orsaken till att SKF startade de så kallade KUB-kurserna. KUBkonceptet innebär att vi ska ordna tillräckligt med kurser för att möta efterfrågan, samt tillse att varje kurs är uppdaterad, håller hög pedagogisk nivå och har ett standardiserat utseende oavsett var de ges i landet. SKF har sedan 2008 byggt upp en omfattande kursorganisation med närmare 1500 kursplatser (80 kurser) årligen, inkluderande ATLS och bakjoursskolan. En verksamhet som omsätter många miljoner kronor. Det är egentligen en alldeles för stor apparat för en specialitetsförening!
Själva utbildningen av kirurger måste förstås huvudsakligen göras av kirurger men administration, pedagogik, e-learning osv är områden där SLS skulle kunna göra en betydelsefull insats.
2. Starta en kongressbyrå. Riksstämman var i många år en självklar mötesplats för svenska läkare. Det var det naturliga forumet där vetenskapliga rön presenterades och olika hälsooch sjukvårdsfrågor debatterades. Riksstämman kom dock med tiden att spela ut sin roll. I stället började ett flertal specialitetsinriktade möten att anordnas, såsom Kirurgveckan. Att ordna stora möten är krävande. Genom att skapa en kongressbyrå skulle SLS kunna få Riksstämman att leva vidare i specialitetsföreningarnas möten. Och specialitetsföreningarna kunde vara förvissade om att de hade en kongressbyrå som tog till vara professionens intresse och istället få koncentrera sig mer på mötets innehåll. SLS skulle även kunna bidra med tek- nisk kompetens, exempelvis streama föreläsningar så att fler kan ta del av mötena.
3. Öppna upp SLS lokaler på Klara Östra Kyrkogata. SLS anrika byggnad på Klara Östra Kyrkogata är unik. Inte bara arkitekturen är ett mästerverk, läget i centrala Stockholm är också svårslaget och det fina huset har utmärkta möteslokaler. Med jämna mellanrum har det förts diskussioner om att kunna utnyttja lokalerna bättre, men SLS har ofta lyft fram att det skulle vara negativt då det bara skulle gynna stockholmarna och inte medlemmarna ute i landet. Om Läkarsällskapets lokaler var öppna för medlemmar med sociala aktiviteter som café, lunchställe etc skulle Sällskapet bli en mer naturlig, avslappnad plats för läkarna att mötas på, även för tillfälliga Stockholmsbesökare.
Frivilligt medlemskap
Svenska Läkaresällskapet är viktigt inte bara för läkarkåren utan för svensk hälso- och sjukvård som helhet. Svensk Kirurgisk Förening vill gärna stötta SLS i så stor utsträckning som möjligt men våra medlemmar måste själva få avgöra om de ska vara medlemmar i SLS eller inte. SKF har meddelat att vi kan ha en ruta på våra inbetalningskort där våra medlemmar frivilligt kan kryssa i om de vill vara med SLS eller inte. Vi deltar också gärna i diskussionerna om hur SLS kan förbättra sin verksamhet. Med en bra verksamhet så kommer också medlemsantalet att öka!
