Säker Traumavård – ett nationellt projekt för en säkrare svensk traumasjukvård

2014-09-29 / Svensk Kirurgi / Volym 72 / Nr 6 / 2014

Vid tågolyckan i Lerum 1987 omkom nio människor, branden på M/S Scandinavian Star 1990 utanför Lysekil krävde 159 människoliv och vid Backa branden i Göteborg 1993 dödades 63 ungdomar. Minnena från Utöya 2011 är allt för klara. Sverige är internationellt sett relativt förskonat från större olyckor och har en låg trafikdödlighet men behöver likväl en välfungerande traumasjukvård. LÖF satsar nu på en nationell genomgång av traumavården.

PELLE GUSTAFSON
pelle.gustafson@patinentforsakring.se
Stockholm

Under hösten 2014 startar Säker Traumavård med syfte att höja kvalitet och säkerhet i svensk traumasjukvård. Inte mindre är 17 professionella organisationer, däribland Svensk Kirurgisk Förening genom Svensk förening för traumatologi, och tre nationella kvalitetsregister deltar i projektet.

Regeringsuppdrag

I efterförloppet till terrorattentaten i Oslo sommaren 2011 har flera aktiviteter påbörjats för att säkerställa att om detta sker i Sverige skall det medicinska omhändertagandet blir lika bra som det blev i Oslo. Regeringen gav 2013 Socialstyrelsen ett uppdrag att utarbeta ett planeringsunderlag för traumasjukvård. I uppdraget ingår att bland annat ”stödja landstingens arbete med att upprätta planer för traumasjukvården och en beredskap för att kunna omhänderta ett större antal svårt skadade vid en allvarlig händelse i Sverige”1 . Dessutom har under flera år på regionalt initiativ revisioner av traumaverksamheten skett i södra respektive sydöstra sjukvårdsregionerna, något som flera har önskat kunnat ske på nationell bas.

Nivåstruktur påverkar traumavård

Som en konsekvens av den omfattande omstruktureringen av svensk sjukvård är idag inte alla sjukhus rustade att ta hand om traumapatienter. Det finns inte heller acceptans överallt för att alla sjukhus ska ta hand om alla sorters patienter. Denna utveckling ställer betydligt större krav på sammanhållna vårdkedjor. Samtidigt finns inte alltid dessa kedjor, vilket Figur 1 tydligt illustrerar. En skadad patient leder till att läkare på fem sjukhus och två transportorganisationer tvingas ägna över åtta timmar(!) innan patienten transporteras till adekvat vårdnivå.

Beprövat koncept används igen

Säker Traumavård kommer att genomföras enligt samma principer som de föregående projekten Säker Förlossning, PRISS (ProtesRelaterade Infektioner Ska Stoppas) och Säker Bukkirurgi. Dessa projekt har nu pågått under ett antal år, och resultat börjar ses. Det finns en trend mot att allt färre barn föds med undvikbara syrebristskador idag jämfört med för fem–sex år sedan. Analyser pågår för att finna de direkta anledningarna till detta. Vissa ortopediska enheter uppvisar idag siffror över protesrelaterade infektioner som är långt under hälften av vad de hade före PRISS. Säker Bukkirurgi har nu kommit så långt att utvärdering kan påbörjas.

Lokal och regional revision parallellt

Säker Traumavård kommer att använda en logistisk modell som använts i Säker Förlossnings andra omgång, där både en lokal och regional revision sker parallellt. Som tidigare är det de professionella organisationerna som ansvarar för tvärprofessionell bemanning med revisorer, medicinskt innehåll samt kommunikation till sina medlemmar. Medan Patientförsäkringen LÖF stödjer projektet administrativt och ekonomiskt. Den lokala revisionen pågår under två dagar med intervjuer och observationer baserat på en självvärdering, samt traumaövningar. Den tredje dagen ägnar revisorerna åt att bedöma det regionala samarbetet. Detta innebär att återkoppling kan ske med både lokala och regionala åtgärdsförslag. Frågorna i självvärderingen utgår från fiktiva men fullt möjliga patienter, som kan komma in på vilken akutmottagning när som helst.

Revision och inte inspektion

Liksom tidigare projekt är Säker Traumavård icke-normerande. Detta innebär att det inte är fråga om en formell inspektion över i vilken grad någon slags riktlinjer följs, eftersom ingen av de deltagande organisationerna har mandat att göra detta. Vidare kommer revisionerna att göras inom befintlig struktur, med vilket menas att projektet inte kommer att ta ställning till om traumavård ska, eller inte ska, ske på ett visst ställe. Detta är en fråga för andra instanser. Projektet har däremot som ambition att, inom given struktur, bidra till att höja kvalitet och säkerhet så mycket som möjligt.

Uppföljning efter revisionen

Utvärdering planeras i första hand ske via nationella kvalitetsregister, främst SweTrau, Svenska Frakturregistret och Svenska Intensivvårdsregistret. Det bör observeras att Säker Traumavård inte är en interventionsstudie, och då inte heller kan, eller ska, utvärderas som en sådan.

Modellen och logistiken kommer under hösten 2014 att testas i Landstinget i Värmland, som välvilligt ställt upp som testpilot. Därefter sker putsning av modellen, och planerad nationell start sker under 2015. Mer information om Säker Traumavård finns på www.patientforsakring.se/Saeker-Traumavaard.html

Referens

1. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen 2013-04-25, S2013/3285/FS. 

Bilden illustrerar de kontakter som togs under drygt åtta timmar mellan fem olika sjukhus, varav två regionsjukhus, för att kunna ta hand om en 30-årig kvinna med bäckenfraktur efter en fordonsolycka i Sverige våren 2014. Notera också de korta sammanfattningarna av vad varje kontakt gav.