Uppsala Clinical Research center, UCR – ett akademiskt forskningscentrum

2015-04-15 / Svensk Kirurgi / Volym 73 / Nr 2 / 2015

Att genomföra högkvalitativ klinisk forskning är mycket komplext. Förutom en långsiktig finansiering krävs kompetenser och idéer. Uppsala Clinical Research Center (UCR) är ett exempel på framgångsrikt samarbete mellan universitet och landsting. En infrastruktur för att stödja klinisk forskning har framgångsrikt byggts upp och Jonas Oldgren beskriver i denna artikel verksamheten som också stödjer flera kirurgiska kvalitetsregister.

JONAS OLDGREN
jonas.oldgren@ucr.uu.se
Uppsala

Uppsala Clinical Research Center (UCR) är ett akademiskt centrum för klinisk forskning. Verksamheten startade 2001 på initiativ av kardiologiprofessor Lars Wallentin och organiseras som en icke-vinstdrivande centrumbildning inom Uppsala universitet och Landstinget Uppsala län/Akademiska sjukhuset. Redan från starten var målsättningen att bedriva forskning samt erbjuda service inom klinisk forskning och kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvården. Det första året fanns bara en handfull anställda men verksamheten har successivt vuxit och idag har UCR ungefär 120 medarbetare.

Kompetenscentrum för forskning

Inom klinisk forskning är vår målsättning att underlätta och om möjligt förenkla utan att tumma på kvaliteten. Vi erbjuder en komplett service för att initiera, planera, genomföra och rapportera alltifrån mindre lokala studier initierade av akademiska forskare till stora internationella multicenterprövningar av läkemedel eller medicinteknik. Det är en utmaning men också väldigt roligt att arbeta både tillsammans med akademiska institutioner, enskilda forskare, och med stora som små läkemedels- och medicintekniska företag såväl i läkemedelsprövningar som i andra kliniska studier. Akademiska forskare och mindre företag kan ofta uppleva att det omfattande regelverket för kliniska prövningar och behovet av kontakter med myndigheter är ett hinder för att starta intressanta projekt och där är stödet från ett kliniskt forskningscenter viktigt. Genom mångårig verksamhet i samarbete med olika företag och forskare i Sverige och internationellt har UCR idag tillgång till den nödvändiga kritiska massan av personal och tekniska resurser inom olika områden för att klara alla insatser i olika kliniska studier i alla sjukdomsområden. För närvarande bedriver vi kliniska studier inom bland annat cancer, diabetes, hjärtakärl och infektionssjukdomar.

UCR-lab och Uppsala biobank är en viktig del av verksamheten.

Kvalitetsregister

UCR var landets första kompetenscentrum för nationella kvalitetsregister och är idag ett av sex registercentrum för nationella kvalitetsregister. I och med den pågående nationella satsningen på kvalitetsregister har registerverksamheten vid UCR expanderat snabbt, kompetensen har ökat och servicen till register har breddats. Men trots att vi nästan kontinuerligt anställer nya medarbetare är det en utmaning att hinna svara upp mot registrens önskemål om fortsatt utveckling. Den pågå- ende IT-utvecklingen inom vården ställer också krav på integration med bland annat elektroniska journalsysUppsala Clinical Research center, UCR – ett akademiskt forskningscentrum tem. UCR har därför utvecklat en egen modern och flexibel arkitektur för kvalitetsregister som successivt införs under 2015-16 för de kvalitetsregister som vi står som värd för.

Biobank och biomarkörsanalyser

År 2007 startades UCR-lab för att kunna genomföra storskaliga biomarköranalyser i samband med internationella multicenterstudier av läkemedel, men även för analyser i akademiska forskningsprojekt och kvalitetsregister. Vid detta ackrediterade lab nyttjas både kommersiellt tillgängliga metoder och specialanalyser på uppdrag av akademiska forskare eller läkemedelsindustrin. UCR-lab arbetar också tillsammans med innovations- och diagnostikaföretag med utveckling av nya analysmetoder. Sedan 2010 ingår även Uppsala Biobank i UCR. Sedan 2011 har biobanken utvecklat en innovativ logistiklösning där sjukvårdens infrastruktur utnyttjas för resurseffektiv biobankning i klinisk rutin men även inom akademisk forskning. Denna sjukvårdsintegrerade biobankservice, i samarbete med bland annat Klinisk kemi och farmakologi samt Klinisk patologi på Akademiska sjukhuset, erbjuder många fördelar för sjukvården och den kliniska forskningen. Insamlingen fungerar för de flesta diagnoser och den är inte beroende av speciell personal eftersom den genomförs i rutinsjukvården. Detta ger möjlighet till biobankning dygnet runt vilket till exempel innebär att även akutfall kan inkluderas. Liknande logistiklösningar byggs successivt upp på flera andra sjukhus i landet. Pågående forskningsinsamlingar omfattar bland annat cancerdiagnoser samt projekt inom psykiatri och ett av kvalitetsregistren för hjärtsjukdomar.

Nära mellan forskning och klinik

Att ha en bred infrastruktur för klinisk forskning och kvalitetsuppföljning under samma tak har visat sig vara lyckosamt. Resultat från kvalitetsregister kan ge idéer och uppslag till ny forskning, och när forskningsrön införs i rutinsjukvården kan de tidigt utvärderas och förhoppningsvis konfirmeras i kvalitetsregistrens bredare och mindre selekterade patientgrupper. Om resultaten sedan inte visar sig tillräckligt goda i den ”vardagliga verkligheten” kan det resultera i nya forskningsprojekt. Kvalitetsregistren kan utöver traditionella observationsstudier också användas som bas för prospektiva studier. De senaste åren har vi tillsammans med det nationella kvalitetsregistret SWEDE­HEART utvecklat ett koncept för stora, pragmatiska, randomiserade kliniska studier i registermiljö, där UCRs kompetens inom både klinisk forskning och kvalitetsregister kommer till god nytta.

Först ut var TASTE-studien som utvärderade trombaspiration vid kranskärlsingrepp i samband med akut hjärtinfarkt. Studien inkluderade mer än 7000 skandinaviska patienter som randomiserades till blodproppssugning före akut ballongvidgning och stentning eller att bara genomföra ballongvidgning och stentning. TASTE-studien visade ett neutralt resultat men har trots detta väckt mycket stor internationell uppmärksamhet tack vare det innovativa genomförandet, den snabba rekryteringen av patienter, det fina samarbetet mellan alla sjukhus som genomför kranskärlsingrepp i Sverige samt några sjukhus i Danmark och på Island1,2. Att använda kvalitetsregistret underlättade bland annat möjligheten att enkelt identifiera och rekrytera majoriteten av patienterna vilket förstås ger en mer representativ studiepopulation än vi normalt ser i en randomiserad studie. TASTEstudien har snabbt efterföljts av flera nya registerbaserade randomiserade kliniska studier (RRCT), exempelvis kärlkirurgistudien SWEDEPAD som tidigare presenterats i denna tidning (Svensk Kirurgi 2014;02), VALIDATE-studien som randomiserat jämför två olika antikoagulerande läkemedel, och DetO2x som randomiserar patienter till syrgasbehandling eller vanlig luft vid misstänkt eller säkerställd akut hjärtinfarkt. Sveriges första kirurgiska RRCT (Slitsstudien i SOReg) är också ett exempel på framgångsrikt nyttjande av denna kompetens. Ytterligare kirurgiska RRCT är under uppbyggnad.

Framtiden

Vi är stolta över att kunna erbjuda nödvändigt stöd för alla typer av studier av nya eller gamla metoder för diagnostik och behandling för att förbättra sjukvården i Sverige och internationellt. Förutom att vidareutveckla RRCT-konceptet är UCRs målsättning att fortsätta skapa enklare och bättre förutsättningar för klinisk forskning. Under 2015 finns också ett nationellt initiativ för att samordna klinisk forskning i Sverige, med ett nationellt kansli och regionala noder i varje hälso- och sjukvårdsregion, vilket vi tycker är väldig positivt. Den satsningen kan bidra till fördjupat samarbete regionalt och nationellt och därigenom bättre förutsättningar för klinisk forskning, läkemedels- och medicinteknikstudier i Sverige.

Referenser

1. Frobert O, Lagerqvist B, Olivecrona GK, et al. Thrombus aspiration during ST-segment elevation myocardial infarction. N Engl J Med. Oct 24 2013;369(17):1587- 1597.

2. Lagerqvist B, Frobert O, Olivecrona GK, et al. Outcomes 1 year after thrombus aspiration for myocardial infarction. N Engl J Med. Sep 18 2014;371(12):1111- 1120.