Även barn blir en vacker dag vuxna

Rapport från Kirurgveckans barnkirurgiska möte – Även barn blir en vacker dag vuxna

2016-10-06 / Svensk Kirurgi / Volym 74 / Nr 5 / 2016

För tionde året i rad höll Sveriges barnkirurger sitt årliga möte på Kirurgveckan. Mötet var välbesökt och avhandlade många intressanta ämnen, allt från stamcellsforskning och experimentella djurstudier till kliniska arbeten. Här rapporteras delar av programmet.

Cathrine Johansson
Barnkirurg
Göteborg
cathrine.johansson@vgregion.se

Dagen började med fria föredrag och tema urologi. Lisa Örtkvist från Stockholm presenterade föredraget ”Fertiltet och sexuell funktion hos män födda med hypospadi”. Etthundrasextiosju män födda mellan 1959–1994 med en medelålder på 34 år som alla opererats för hypospadi i barndomen följdes upp med enkäter rörande bland annat fertilitet och sexuell funktion. De två kontrollgrupperna bestod av åldersmatchade friska, icke opererade män och av män som omskurits i barndomen på grund av trång förhud. Sammanfattningsvis kunde man visa att männen som opererats för hypospadi hade en god fertilitet och sexuell funktion. Studien konstaterade att det är viktigt att vara nöjd med det kosmetiska resultatet och ännu viktigare att acceptera hur man ser ut, för att det inte ska ha en negativ påverkan på kärlekslivet. Män med en proximal hyopspadi hade färre barn än hos övriga män. De var också i större utsträckning missnöjda med sitt sexualliv.

Det är således mycket viktigt att dessa pojkar får en fortsatt psykologisk och klinisk uppföljning i vuxen ålder.

Fria föredrag – Gastrosektionen

Pernilla Stenström från Lund presenterade ett nationellt samarbete mellan de fyra barnkirurgiska klinikerna i Sverige: ”Nationell uppföljningsstudie av patienter 0–20 år födda med total kolonaganglionos”. Enkäter om tarmfunktion och livskvalitet besvarades av 17 patienter i åldrarna 4–20 år (medelålder tio år). Alla var opererade i barndomen på grund av Hirschsprungs sjukdom (HD) som engagerade hela colon, så kallad total colonaganglionos. Drygt en tredjedel av patienterna använde loperamid regelbundet och rapporterade i medel cirka fem tarmtömningar per dag. Knappt 20 procent av patienterna besvärades av soiling frekvent eller dagligen och drygt 20 procent hade ofrivillig tarmtömning varje vecka. Tömningsproblem förekom hos 40 procent och alla behövde regelbunden behandling med bland annat botox och lavemang. Drygt hälften upplevde påverkan på det sociala livet. Med ökande ålder verkade dock tarmfunktionen, mätt med total bowel function score (BFS), förbättras.

Dessa barn behöver fortsatt noggrann uppföljning avseende tarmfunktion i vuxen ålder.

Övre gastro

Vladimir Gatzinsky från Göteborg presenterade föredraget ”Kan symtomen hos vuxna patienter opererade för esofagusatresi vara vägledande för fortsatt uppföljning?”. Femton vuxna patienter med en medelålder på 35 år, alla opererade för esofagusatresi som nyfödda, följdes upp med enkäter avseende luftvägssjuklighet samt matstrupsfunktion. Lungfunktionsmätningar, 24 timmars pHmätning samt gastroskopier utfördes. Luftvägssymtom förekom hos två tredjedelar och matstrupssymtom hos halva gruppen. Funktionsavvikelser avseende lungfunktion och matstrupsfunktion förekom också i hög grad och hos två patienter kunde intestinal metaplasi hittas vid skopi. Det fanns ett samband mellan funktionsavvikelser på matstrupe och luftvägar. Det gick dock inte att påvisa några samband mellan patienternas symtom och funktionsavvikelser.

Det finns ett behov av ett standardiserat uppföljningsprogram för dessa patienter eftersom deras symtom inte är vägledande för patologiska fynd.

Dagen avslutades med traditionsenligt årsmöte samt härlig middag i solen på restaurang SMAK.

Årets avhandlingar

Efter de fria föredragen följde presentationer av årets avhandlingar. Magnus Larsson från Stockholm presenterade sin avhandling Extracorporeal membrane oxygenation in trauma patients with hypovolemic shock. I denna avhandling undersöktes med hjälp av gris- och kaninmodeller tryckförhållendenen i kroppens centrala blodkärl och blodets koagulationsförmåga vid ECMObehandling. Man fann att vid ECMO behandling sänktes det centrala venblodtrycket signifikant samtidigt som artärblodtrycket förbättrades, vilket underlättar kontroll av blödningar som är svåra att hantera kirurgiskt.

I en annan studie undersöktes hypovolema kaniner och man såg att ECMO-behandlingen effektivt höjde kroppstemperaturen, förbättrade den centrala cirkulationen, minskade blodets surhet och förbättrade koagulationsförmågan. Vidare undersöktes ett helt nytt sätt att hämma blodets koagulationsförmåga utan att öka blödningsrisken. Detta har inte tidigare lyckats med några andra kända läkemedel. Det gjordes genom att koagulationsfaktor XII (FXII) blockerades med en antikropp (3F7). Resultatet blev ett effektivt skydd mot tromboser i ECMO-systemet, men med bibehållen koagulationsförmåga. I nästa studie aktiverades FXII lokalt för att undersöka möjligheten att istället stoppa blödning i leverskador på gris. Polyphosphat, en substans som normalt finns i trombocyter, användes för att aktivera FXII. Man såg att leverblödningarna effektivt upphörde och polyphosphat orsakade ingen nämnvärd inflammation. Dessutom bröts det ned av kroppsegna enzymer och var efter 4 dygn inte längre påvisbart i blodet.

ECMO kan således ha en roll i behandlingen av hypovolem chock hos traumapatienter. Anna Löf Granström från Stockholm presenterade sedan sin avhandling Aspects of Hirschsprungs disease där man i två av artiklarna tittat på vuxna individer opererade för HD i barndomen. I den ena artikeln gjordes en långtidsuppföljning av patienter opererade för HD mellan åren 1964–1994. Trettionio patienter med en medianålder på 28 år vid uppföljningen kunde inkluderas och alla fick besvara validerade enkäter om tarmfunktion och livskvalitet. De opererade patienterna hade en signifikant ökad förekomst av förstoppningsbesvär samt avföringsinkontinens. Det fanns ingen skillnad i den upplevda generella livskvaliteten, men patienter med HD rapporterade signifikant sämre symtomspecifik livskvalitet än kontrollgruppen. I den andra artikeln användes svenska register för att undersöka ett möjligt samband mellan HD och uppnådd utbildningsnivå respektive inkomst.

Ur en nationell kohort hämtad ur folkbokföringsregistret mellan 1964 och 2013 kunde man inkludera 739 patienter med HD. Man hade då exkluderat alla under 16 år samt med kromosomavvikelser. Medianålder i kohorten var 25 år (range 16–49 år). Jämfört med friska kontroller kunde man inte se några signifikanta skillnader i utbildningsnivå eller medelinkomst. Vuxna opererade för HD i barndomen har fortsatta problem med bland annat förstoppning samt avfö- ringsinkontinens och behöver fortsatt uppföljning och hjälp. Fanny Fredriksson från Uppsala presenterade sedan avhandlingen Outcome and prevention strategies in peritoneal adhesion formation där ett av målen var att ta reda på förekomsten av och riskfaktorer för operationskrävande tarmvred efter bukkirurgi på spädbarn. I en av artiklarna studerade man 898 patienter som bukopererats under sitt första levnadsår med en mediantid för uppföljning på 14,7 år. Knappt 13 procent reopererades på grund av ileus och så mycket som 70 procent av dessa opererades inom två år efter den första operationen. Patienter opererade för HD hade högst risk att drabbas av ileus, följt av patienter opererade för malrotation, tunntarmsatresi och nekrotiserande enterokolit.

Många av de bukopererade barnen drabbas under uppväxten av ileus. Ofrivillig barnlöshet rapporterades av knappt 14 procent av kvinnorna över 18 år, vilket inte är signifikant ökat jämfört med normalbefolkningen. Pris för bästa abstrakt Pris för årets bästa abstrakt gick till föredraget ”Nationell uppföljningsstudie av patienter 0-20 år födda med total kolonaganglionos” presenterat av Pernilla Stenström, Lund. Även föredraget ”Riskfaktorer för utveckling av anastomosstriktur efter rekonstruktion av esofagusatresi: profylaktisk behandling med protonpumpshämmare reducerar inte incidensen av strikturer” presenterat av Felipe Donoso, Uppsala, fick pris.