Vårblommor och fortbildning
2017-04-24 / Svensk Kirurgi / Volym 75 / Nr 2 / 2017
För att ge en bred bild av föreningens verksamhet kommer olika styrelsemedlemmar skriva ledaren under 2017. Först ut är Sara Regnér som har särskilt ansvar för forsknings- och utbildningsfrågor.
SARA REGNÉR
sara.regner@svenskkirurgi.se
Svensk Kirurgisk Förenings styrelse
Nu är det vår! Hemmahörande söder om Malmö har jag fått njuta av vårblommor ett bra tag redan när jag skriver detta. Eftersom jag för tillfället fortbildar mig i ERCP på Huddinge kan jag se att våren ligger cirka två veckor senare här i Stockholm. Det är ett privilegium som läkare och kirurg att få fortbilda sig hela yrkeslivet. Som styrelseledamot sedan ett drygt år har jag fått förmånen att arbeta med forsknings- och utbildningsfrågor även inom svensk Kirurgisk Förening, vilket är oerhört berikande.
Just utbildning och fortbildning var temat på Svenskt Kirurgiskt Råds möte den 23–24 mars. Under två halvdagar diskuterade vi utbildning på grundutbildningsnivå, specialistnivå och bakjoursnivå. Bland annat fick vi inblick i den pågående utredningen om hur vi skapar ett sammanhållet system för läkares utbildning och specialisering. Vi hade en bra och livlig diskussion med professor Jens Schollin som leder utredningen som han själv kallar ”Från student till specialist”. Om AT tas bort måste de nyblivna läkarna på annat sätt få möjlighet att växa in i läkarrollen och tränas in i sjukvårdens organisation och arbetssätt. Det ställer även andra krav på universiteten, som då utbildar läkare hela vägen fram till legitimation. Sannolikt innebär detta att längre verksamhetsintegrerade delar av läkarutbildningen och att bättre examinationsformer med upprepade bedömningar kommer att behövas. Kliniska lärare och handledare kommer sannolikt att få en ännu viktigare roll när man fokuserar på kliniska färdigheter tidigare i utbildningen.
Idag finns det olikheter i hur man bedömer delmål i ST-utbildningen och även hur uppnådd specialistkompetens bedöms. Svenskt Kirurgiskt Råd har en pågående dialog med representanter från Socialstyrelsen för att få tydligare riktlinjer om hur vissa mål i ST-utbildningen ska tolkas. På det senaste mötet diskuterades hur delmålen om vetenskaplig kompetens inom ST och delmålet om lagar och förordningar (C13) ska tolkas och bedömas. Det vetenskapliga arbetet inom ST bedöms olika inte bara mellan specialiteter men också mellan olika regioner och sjukhus. Många ST-läkare har efterfrågat bättre feedback på sina arbeten för att kunna utveckla sin vetenskapliga kompetens. Socialstyrelsen menar att ett stort ansvar för detta vilar på verksamhetscheferna. Inom Svenskt Kirurgiskt Råd arbetar vi med att utforma gemensamma formuleringar till nästa revision av utbildningsboken för att förtydliga målen.
Angående specialistexamen så genomgår en stor andel av anestesiologerna sedan många år den europeiska specialistexaminationen. Svensk Kirurgisk Förening verkar för att vi kirurger också ska kunna välja att examineras på detta sätt. Vidare arbetar vi nu både i föreningen och genom Svenskt Kirurgiskt Råd för att skapa ett eller flera svenska preparatlab för kirurgisk träning. Magnus Kjellman driver frågan och kommer att hålla i en plenarsession om detta på torsdagen på Kirurgveckan. Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren, Svenska läkarsällskapets ordförande Stefan Lindgren och professor Wojciech Pawlina som är chef för preparatlabbet på Mayo Clinic kommer. Boka in det redan nu!