Rapport från Europeiska kolorektalföreningens (ESCP) årsmöte

2018-04-18 / Svensk Kirurgi / Volym 76 / Nr 2 / 2018

ESCP’s tolfte årsmöte gick av stapeln i Berlin i höstas, där valdes Marcel Sadeghi, Falun, till ny nationell ESCP representant och efterträdde därmed Pamela Buchwald, SUS Malmö. Här skriver de båda om ESCP’s verksamhet och sammanfattar utvalda delar från det senaste årsmötet.

Pamela Buchwald
Malmö
pamela.buchwald@skane.se


Marcel Sadeghi
Falun
marcel.sadeghi@ltdalarna.se

European Society of Coloproctology (ESCP) är en paraplyorganisation för europeisk kolorektalkirurgi vars huvudaktivitet är årsmötet i september. Organisationens medlemsantal ökar ständigt (för närvarande 1384 medlemmar) och årsmötets storlek kan jämföras med de amerikanska och asiatiska kolorektalmötena.

Bred verksamhet

ESCP ordnar varje år endagssammankomster, så kallad Master Class, där ämnen som rektalcancer, funktionella tillstånd och liknande gås igenom av experter. Via ESCP finns det möjlighet att söka fellowships i kolorektalkirurgi, konferensstipendier och delta i forskningsstudier. Som medlem i ESCP har man även access till hemsidan med tidskriften Colorectal Disease, föreläsningar, ESCPs textbok i kolorektalkirurgi och chat forum. För yngre kirurger med kolorektalkirurgiskt intresse (<35 år) är tillgången till hemsidan gratis. ESCP anordnar årligen examination för europeisk kolorektalkirurgisk ackreditering. Nedan följer en sammanfattning av två studier som presenterades vid årsmötet.

Resektion alternativ till infliximab

I en stor multicenterstudie1 undersöktes patienter med ileocekal Mb Crohn. De som inte svarat på konventionell medicinsk behandling med thiopuriner, steroider eller metotrexat randomiserades till laparoskopisk ileocekalresektion eller infliximab (TNFalfa-hämmare). Patienter med längre sjukdomssegment än 40 cm och abscess exkluderades. Det primära studiemålet var livskvalitet mätt enligt Inflammatory Bowel Disease Questionnaire (IBDQ) vid tolv månader. Sekundära studiemål var livskvalitet enligt SF-36, morbiditet, återinläggning, sjukskrivning och kostnad. Sammanlagt 143 patienter randomiserades; 73 till laproskopisk operation och 70 till infliximab-behandling. Analysen för primärt studiemål gjordes som intention-to-treat, det var tre cross-over-patienter i operationsgruppen och fem i infliximabgruppen. Ingen skillnad sågs i IBQ och SF-36 efter tolv månader. Kirurgiska komplikationer > Clavien-Dindo IIIa uppstod hos fyra patienter i kirurgigruppen. Motsvarande siffra i infliximabgruppen var två patienter. Man kunde inte påvisa någon skillnad i oplanerade eller planerade inläggningar. Antalet sjukskrivningsdagar var fler i operationsgruppen (3,4 dagar jämfört med 1,4 dagar infliximabgruppen (p<0.0001)). Den totala kostnaden var lägre i operationsgruppen (10724 Euro) jämfört med infliximabgruppen (19665 Euro; p<0.01).

Sammanlagt 37,1 procent (26 patienter) i infliximab-gruppen genomgick ileocekalresektion av olika skäl vid långtidsuppföljning efter fyra år. Motsvarande behövde 26 procent (19 patienter) i resektionsgruppen infliximabbehandling. Slutsatsen är att laparoskopisk resektion, hos patienter med begränsad icke strikutrerande ileocekalCrohn som inte svarar på konventionell medicinsk behandling, är ett rimligt behandlingsalternativ till infliximab.

Fistelplugg vs kirurgval

Fistula-In-Ano Trial/FIAT2 är en randomiserad multicenterstudie för behandling av transfinkteriska anala fistlar som jämför Biodesign® Surgisis® fistelplugg mot ”kirurgens preferens” (advancement flap, fistulektomi, skä- rande Seton eller LIFT). Trehundrafyra patienter randomiserades. Primärt studiemål var symtom-specifik livskvalitet vid tolv månader postoperativt och sekundära studiemål var läkningsfrekvens, komplikationer, reoperationsfrekvens och förekomst av inkontinens.

Studien påvisade ingen skillnad i livskvalitet mellan grupperna tolv månader postoperativt. Frekvensen inkontinens var mycket låg i båda grupperna. Bara drygt hälften av fistlarna hade läkt oavsett studiegrupp efter tolv månader (54 vs 57 %). Subgruppsanalaysen avseende utläkning för respektive operationsteknik visade 53 procent för advancement flap, 73 procent för fistulektomi 66 procent för skärande seton och slutligen 43 procent med LIFT-teknik.

Komplikationsfrekvensen var lika hög i plugg- respektive ”kirurgens preferens”- gruppen och reoperationer förekom hos hälften av patienterna i båda studiegrupperna. Patienterna med plugg hade mer smärta sex veckor postoperativt men det förelåg ingen skillnad efter sex–tolv månader. Sammanfattningsvis talar resultaten för att behandling av transfinkterisk analfistel med Biodesign® Surgisis® eller ”kirurgens preferens” inte skiljer sig åt. Studien är ännu inte publicerad och mer data avseende MRI och hälsoekonomi inväntas.

Referenser

1. LIR!C-TRIAL Laparoscopic ileocaecal resection versus infliximab for terminal ileitis in Crohn´s disease: a randomized controlled, open-label, multicentre trial. Ponsioen et al Lancet Gastroenterol 2017;11-785-92
2. https://www.birmingham.ac.uk/research/ activity/mds/trials/bctu/trials/coloproctology/fiat/index.aspx