Vart är vi på väg?

2017-11-08 / Svensk Kirurgi / Volym 75 / Nr 5 / 2017

Räcker operationerna till för att utbilda nya kirurger?

Har vi tränade handledare?

Vi talar ofta om för små möjligheter till praktisk kirurgisk träning. I ett försök att objektivt utvärdera hur mycket kirurger, i olika skeden av sin karriär opererar, har statistik av antalet kirurger och antalet operationer följts i Uppsala/ Örebroregionen. Svensk Kirurgisk Förening vill nu genom Göran Wallin utvidga detta statistiska underlag till hela landet och presenterar här bakgrunden till det. Enkäten som beskrivs i artikeln kommer att skickas ut av föreningen till landets kirurgkliniker.

GÖRAN WALLIN
goran.wallin@regionorebrolan.se
Örebro

Räcker operationerna till för att utbilda nya kirurger? Denna fråga ställde Per-Olof Nyström i Svensk Kirurgi 2011. Frågan är i allra högsta grad aktuell även idag, men den ställdes redan 1955 av Ored Arner och Sven Rune Johnson i Läkartidningen 1955 (52:154, n3) då författarna beskrev att under perioden 1954–1965 skulle 62 överläkartjänster i kirurgi återbesättas på grund av pensionsavgångar. Vid den tiden fanns det 100 kirurger under utbildning och det fordrades i medeltal 18 års tjänstgöring för att erhålla överläkartjänst. Av dessa 100 kirurger under utbildning hade 34 disputerat.

Erfarenheter från Linköping

År 2011 beskrev Per-Olof Nyström att under perioden 1995–2000 utförde kirurgerna i Linköping vardera mellan 30–180 operationer per år. Detta gällde både överläkare och avdelningsläkare/ST-läkare med i medeltal 94 operationer/år för överläkare, 128 operationer/år för avdelningsläkare och 117 operationer/år för ST-läkare.Timmar operationstid per operation var 2,0, 1,7 respektive 1,4 i genomsnitt för de olika kategorierna. Den mest markanta skillnaden var att överläkarna hade längre operationstid medan ST-läkarna utförde tidsmässigt kortare operationer. STläkarna använde således i medeltal 164 timmar för operation under året, det vill säga tre timmar i veckan

Statistik från Uppsala/Örebro

I Uppsala-/Örebroregionen har vi under flera år redovisat antal specialister och ST-läkare vid de olika sjukhusen och antal utförda operationer. Tabell 1 visar antal ST-läkare och specialister i kirurgi februari 2015 och utförda operationer 2014. I februari 2015 fanns det 105 STläkare och 259 specialister i kirurgi inom Region Uppsala-Örebro. År 2014 gjordes 22665 operationer, det vill säga 64 operationer per person om man då gör en matematisk beräkning utan hänsyn till svårighetsgrad och operationstid. Siffrorna blev ej exakta då situationen på sjukhusen avseende urologi, kärlkirurgi och skopier dokumenterades på olika sätt. Under den kommande femårsperioden kommer 31 specialister att fylla 67 år eller att tidigare gå i pension. Se tabell 1.

I vår region utbildar vi således 3,4 kirurger på varje kirurg som kommer att gå i pension under den kommande femårsperioden. Om vi antar att vi håller antalet ST-läkare konstant på 105 så kommer antalet specialister 2020 att ha ökat med 105 men samtidigt minskat med 31 som gått i pension. Vi kommer i UppsalaÖrebroregionen att öka antalet specialister med 74 från 259 till 333. Under samma period förväntas antalet operationer att till viss del öka. I tabellen anges två modeller med ökning av operationer till 25 000 respektive 30 000 operationer per år. Dessa siffror kan sannolikt extrapoleras till resten av landet och detta måste vi alla beakta med tanke på hur möjligheten till kirurgisk färdighetsträning kommer att påverkas.

Vi måste ta ställning till hur vi kan förbättra möjligheten till kirurgisk träning. De kirurgiska klinikerna har idag ett stort uppdrag på sjukhusens akutmottagningar och antalet patienter som söker akut har ökat kontinuerligt under de senaste tio åren. I Karlstad har antal akutbesök kirurgi ökat med 50 procent från 2011 till 2016. Claes Rudberg rapporterade tidigare att en normal fördelning för ST-läkare i kirurgi i Västerås var två år jour, två år jourkomp och två år på avdelningen varvat med mottagning och operation. Detta har lett till minskning av det kirurgiska innehållet i ST-utbildningen och på sikt hotar detta den operativa färdigheten. Vi vill nu utvidga enkäten från Uppsala-Örebro till att gälla hela landet. Det är mycket värdefullt för vår disciplin och alla unga kirurger att vi får en uppfattning om det framtida scenariot inom kirurgin. Vi önskar att ni från alla kirurgiska klinker och sjukhus kan ta er tid att fylla i denna enkät.

Tabell 1.

Med minskade möjligheter till operativ träning måste varje tillfälle tas tillvara.